Buffé 1
Choi har tidigare doktorerat på komplexa system v
id Karolinska Institutet och dessförinnan hunnit med att vara IT-pionjär. Så länge hon kan minnas har hon varit fascinerad av att förstå komplexa system av alla dess slag – organisationer, organ och organismer. I sin research inför boken fann Soki Choi att många studier visar på ett tydligt samband mellan tarmbakterier och stress, ångest och depression. Exempelvis har mjölksyrabakterier som man hittar i kimchi visat sig producera höga nivåer av signalsubstansen GABA, som lugnar hjärnan. – Mitt bästa tips är att äta enligt bokstaven F, som i fermenterat, fiberrikt, fisk och färgrikt. Äter man grönsaker och frukter i regnbågens alla färger belönas man med en mångfald av bakteriearter i tarmen. Och just artrikedom är signum på en stark tarmflora, som i sin tur kan stärka din hjärna, säger Soki Choi. DET ÄR INTE bara vad vi äter som kan ha inverkan på vårt välmående, även hur vi äter verkar spela en viktig roll. Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart har tillsammans med kocken Niklas Ekstedt gett ut boken Happy food: Om hur mat och lycka hänger ihop, och kommer snart med uppföljaren Happy food 2.0 – där de grottar ner sig helt i måltiden. – Det finns stora forskningsprojekt inom EU just nu som handlar om mindful eating, där man sett att medvetet ätande har en positiv effekt på den psykiska hälsan. Det handlar om att ta in maten med alla sina sinnen. Man tar till exempel ett russin och börjar med att tänka på hur det ska smaka. Man pressar det mellan tummen och pekfingret och lyssnar på hur det låter. Man tänker tillbaka på var det växt och hur det färdats till ens tallrik. Man tittar på det, luktar på det, smakar på det försiktigt. Allt det här kanske låter lite överdrivet, men det handlar om att man får bättre matvanor när man börjar fundera över maten. Man äter ofta lite mindre, och värdesätter maten mer, säger Henrik Ennart. Äter man grönsaker och frukter i regnbågens alla färger belönas man med en mångfald av bakteriearter i tarmen. ATT MAT OCH LYCKA hör ihop även i ett kortsiktigt perspektiv har nog de flesta personliga erfarenheter av – att äta något man älskar kan vara enormt njutningsfullt. När Mia Clase och Lina Nertby fick sitt tarmbakteriella uppvaknande funderade de på vad de varje dag kunde addera till sin kost för att stryka de goda tarmbakterierna medhårs. – Vi märkte snabbt att äter man mer av det bra, så äter man automatiskt mindre av det sämre. Nu blir jag faktiskt inte sugen på sånt som jag ständigt längtade efter innan, utan har börjat njuta av andra saker. Jag sitter inte och äter grönkål till fredagsmys, men däremot kan jag göra en god glass på två minuter i mixern, berättar Lina Nertby. Och lyckligtvis så är hjärnan föränderlig. Varje nervcell har många synapser och många möjliga banor till varje annan nervcell, och de banor som används ofta förstärks. Ju mer skräpmat du äter, desto mer kommer din hjärna längta efter mer av samma vara. Men om du ger din hjärna nya smaksensationer förstärks andra banor, och de som enbart går igång på fett och socker försvagas. Detta tror Helgi Schiöth, professor i funktionell farmakologi vid Institutionen för neurovetenskap på Uppsala universitet, är orsaken till att man kan lära sig att tycka om nya saker, och efter ett tag inte längre blir lika sugen på gamla lockelser. – Det finns belöningsmotorvägar i din hjärna för kanelbullar, chips och läsk – eller vad din stora last nu må vara. Men om du utmanar den, och börjar äta nya sorters livsmedel, kan de snåriga stigar som då aktiveras bli de nya motorvägarna – medan de gamla växer igen. Allt börjar med att våga testa. / Det här är fermentering De senaste åren har trenden fermentering, såsom kimchi och kombucha, och att äta sig till en bättre tarmflora fullkomligt exploderat. Fermenterad mat innehåller mycket mjölksyrabakterier, som bland annat ökar kroppens upptagning av näringsämnen som vitamin B12, vitamin K, magnesium, kalcium och järn. Forskare vid Lunds universitet har undersökt effekten av tillsatta mjölksyrabakterier i maten. De gav två grupper råttor samma mat, men med mjölksyrabakterier i kosten för den ena gruppen. De råttor som fick mjölksyrabakterier gick upp betydligt mindre i vikt och hade mindre inflammation i kroppen än råttor som inte fick mjölksyrabakterier. 27 BUFFÉ #12/2018 “