Advokaten 1
Fokus Affärsjuridik Enligt Jan Dernestam är konfl
iktfrågan det enda som kan sätta stopp för hur stor en byrå kan bli. Mannheimer Swartling, som har 600 anställda, 400 av dem jurister varav 90 är delägare, tackar i dag nej till omkring en tredjedel av alla företagsförvärvsärenden på grund av jäv. – Väldigt ofta när vi får en förfrågan hjälper vi redan en konkurrent. Då kan vi inte ta det nya ärendet, säger han. För att svenska affärsjuridiska byråer ska kunna arbeta på samma villkor som och konkurrera med engelska och amerikanska byråer vill Jan Dernestam se en förändring när det gäller frågan om informerat samtycke. – Vi skulle vilja omfattas av samma regler som de stora engelska och amerikanska advokatfirmorna som gör stora affärer i Sverige utan att ha något kontor här. Som det är i dag har vi helt olika spelregler trots att vi agerar på samma marknad, säger han. Även MariaPia Hope anser att konkurrensen från utländska byråer är skev. – I samband med så kallade ”controlled auctions” anser utländska byråer att de kan agera för mer än en köpare i svenska förvärvsprojekt. Det snedvrider konkurrensen och vi skulle välkomna en översyn av reglerna, säger hon. FLER NISCHBYRÅER EvaMaj Mühlenbock ser inga tecken på att vi får se fler sammanslagningar mellan byråer framöver. En tendens är snarare att seniora advokater lämnar storbyråerna för att starta konkurrerande nischbyråer. – I många fall handlar det nog om att de har uppnått pensionsåldern och då kan de enligt delägaravtalet inte Advokaten Nr 4 • 2016 fortsätta som delägare. Det kan också vara en önskan om att driva verksamhet på ett annat sätt än de stora advokatbyråerna, säger hon. Stefan Erhag upplever också att fler mindre nischbyråer har tillkommit på marknaden. – Alla vill inte vara på en stor byrå. Jag tror att man lättare kan styra över sin egen tid på en mindre arbetsplats än på de stora byråerna, säger han. MariaPia Hope håller med och konstaterar att flertalet större byråer sannolikt tillämpar striktare ”performance management” i kölvattnet på finanskrisen och branschens professionalisering. – Vi är tydliga med de krav vi ställer på våra delägare, och dessa passar inte alla. Samtidigt finns det en stor förståelse för att kraven finns. Samtalen om att gå skilda vägar sker i god anda, säger hon. Men segmenteringen och de ökade kraven på specialisering kan, enligt Jan Dernestam, göra att vissa byråer känner ett behov av bli större för att klara konkurrensen. Det kan i sin tur medföra att det framöver blir vanligare med sammanslagningar. Den 1 februari gick DLA Nordic ihop med DLA Piper, och hör därmed till de affärsbyråer som går mot strömmen. – Vi tror att det här är det bästa sättet att möta konkurrensen i framtiden. Det ger många synergieffekter och möjlighet till kompetensöverföring. Vi har enormt mycket knowhow inom byrån. Det är oslagbart i många avseenden, säger Gustaf Reuterskiöld. Sammangåendet var ett led i anpassningen till en 39 Tillväxt, inte byråns storlek, är det centrala för att advokatbyråer ska kunna rekrytera kvalificerad arbetskraft, anser Manfred Löfvenhaft, managing partner på Gernandt & Danielsson. »