Resultat av bidrag till kulturskolan 1
Resultat av bidrag till kulturskolan Figur 3 Har
kulturskolan erbjudit nya konstformer? Procent 2016 59 41 2017 69 32 2018 62 38 Ja Nej I den kvalitativa delstudien har nästintill samtliga tillfrågade kulturskolor använt bidraget till att utveckla verksamheten med nya konstformer. För majoriteten av kulturskolorna har nya konstformer motiverats av att vilja förnya verksamheten i syfte att bli mer relevant för såväl nuvarande som potentiella elever. Vissa kulturskolor har anställt ny personal med kompetens inom ett särskilt ämne, medan andra har gett redan anställd personal i uppdrag att starta ett nytt ämne. Bidraget har även använts för att bekosta nödvändigt material för det nya ämnet. Vilka konstformer som lanseras, varierar mycket mellan olika kulturskolor. Begränsade möjligheter att erbjuda nya konstformer gäller främst kulturskolor i glesbygdskommuner, där det ofta varit svårt att hitta kompetent personal inom särskilda ämnen. Det framkommer bland annat i en studie av kulturskolornas kompetensbehov. Hos mindre och medelstora kommuner hade kulturskolecheferna oftare svårt att hitta den kompetens de efterfrågat. Det var också stora skillnader vad gäller ämnen. Kulturskoleverksamheter i storstäder och storstadsnära kommuner uttryckte överlag behov av kompetens till betydligt fler ämnen än andra verksamheter. Dessa skillnader blir särskilt tydliga när man tittar på de ”smalare” ämnena – som animation, cirkus, litteratur/skrivande/berättande och serietecknande6 . Att valet av konstformer som kulturskolorna testat med hjälp av bidraget varierar, förklaras alltså i stor grad av kulturskolans geografiska läge Outnyttjade möjligheter att dela och sprida erfarenheter Det är värt att notera att endast ett exempel på en kommun med en formaliserad process för att sprida lärande exempel har hittats i fallstudien. Detta gäller Göteborg, som har en central samordnare för kommunens kulturskolor. Samordnaren lyfter fram att kulturskolorna tack vare erfarenhetsdelning har kunnat bygga vidare på varandras framgångsfaktorer och undvikit fallgropar. Utbytet har även kortat startsträckan för kulturskolornas arbete med bidraget. Sannolikt finns det flera kulturskolor som delar erfarenheter sinsemellan, bland annat tillhandahåller både Kulturskolerådet och Kulturskolecentrum kanaler för spridning. Det intressanta här är hur en kommunal aktör så konkret betonar nyttan av ett systematiskt arbetssätt för kunskapsutveckling via goda exempel. 6. Kulturrådet 2019: Kulturskola i rörelse, s 28, s 17 16/30