Resultat av bidrag till kulturskolan 1
Resultat av bidrag till kulturskolan Kulturskolor
nas arbete med insatserna De femton fallstudierna har bland annat syftat till att visa hur kulturskolor har arbetat för att utveckla verksamheten med bidragspengarna utifrån var och ens specifika behov. Huvudmannaföreträdare, kulturskolechefer och pedagoger har fått beskriva hur de kommit fram till vilken verksamhet som bidraget främst skulle stärka. Få har strikt analyserat vilka de inte når, få har följt upp sina resultat på ett strukturerat sätt Den kvantitativa uppföljningen visar att alla kulturskolor har arbetat med riktade insatser till särskilda målgrupper. Vissa kulturskolor har dessutom använt bidraget till att genomföra insatser för att nå fler elever generellt. Andra har använt bidraget för att nå specifika målgrupper som i vanliga fall inte söker sig till kulturskolans verksamhet. Ett gemensamt drag är att kulturskolorna sällan utgått från en systematisk analys av vilka målgrupper de inte når. Kulturrådet ställde inga direkta frågor om detta i redovisningsblanketterna så någon heltäckande bild går ej att få fram. Vissa kulturskolor har ändå beskrivit hur de har gått till väga, främst när de redovisat vilka insatser de genomfört och exemplifierat hur arbetet gått till. I kulturskolorna som ingår i fallstudien har dock flera inhämtat barn och ungas åsikter för att fördjupa sin förståelse för vad barn och unga vill ha ut av kulturskolan, och låtit det påverka insatserna och verksamhetsutvecklingen som finansierades med bidragsmedel. Vissa kulturskolor har utgått från analyser av vilka de inte når Några av kulturskolorna i den intervjubaserade fallstudien har utvecklat en metod för att genomföra målgruppsanalyser. Kulturskolor som har undersökt vilka specifika målgrupper kulturskolan inte har nått är intressanta att lyfta fram av flera skäl. Deras sätt att arbeta torde kunna kopieras av andra kulturskolor som är intresserade av att öka sin relevans bland kommunens barn och unga. Ett exempel på systematisk analys är den GIS-mätning7 som gjordes i Uddevalla 2016, i syfte att kartlägga vilka barn och unga som nås av kulturskolan. Här undersökte man hur många barn och unga i åldrarna 6–16 år som deltog i kulturskolan, i relation till hur många som bodde i samtliga kommundelar eller geografiska områden. Under 2016 varierade resultatet mellan olika områden från ca 1,5 procent till 11 procent. Kulturskolan fick därefter i uppdrag av kommunen att fokusera på de områden som hade särskilt lågt deltagande. Mätningen från 2016 har fungerat som en nollbasmätning och har följts upp varje år för att se hur deltagandet utvecklas över tid. För åren efter 2016 har mätningarna fokuserats på områden som har haft särskilt lågt deltagande. Flertalet kulturskolor i undersökningen har inte genomfört systematiska analyser av hur de når ut. Det är förståeligt att kulturskolorna utgår från sin egen uppfattning om vilka målgrupper kulturskolan behöver rikta särskilda insatser för att nå. Många kulturskolechefer och pedagoger har god lokalkännedom om kommunen och kulturskolan når brett ut genom sina samarbeten med skolor, 7. GIS är en förkortning av Geografiskt Informationssystem och gör det möjligt att samla in, hantera, analysera och presentera information som är kopplad till ett område eller en plats. 17/30