Resultat av bidrag till kulturskolan 1
Resultat av bidrag till kulturskolan Ett fåtal ex
empel på ökat intresse från politiken Enligt återrapporteringarna är det mycket få som uppger att kommunens anslag till kulturskolan har påverkats av bidraget (4 procent i genomsnitt). Flera intervjupersoner menar sig dock kunna säga att bidraget har lett till ett ökat intresse och kunskap om kulturskolans verksamhet. Detta bland såväl politiker och föräldrar som barn och unga. Både i den kvantitativa delstudien och intervjustudien förekommer uppgifter om att vissa kulturskolor tycker sig ha stärkt sin ställning samt fått ökade anslag, delvis som en följd av bidraget. Detta handlar om kulturskolor som har startat aktiviteter med bidraget, som bedöms ha haft positiva resultat och därför gjorts permanenta med hjälp av kommunala medel. Ett exempel är kulturskolan i Borås, som fick ökat anslag från kommunen för att anställa personal inom foto och film och på så sätt kunna fortsätta driva dessa nya konstformer utan kulturskolebidraget. Även i Sundbyberg fick kulturskolan ökat anslag för att kunna fortsätta med aktiviteter som utvecklades genom bidraget, bland annat för att nå målgrupper som kulturskolan ännu inte har nått. I fallstudien har det inte framkommit något exempel på att kulturskolor som har tagit del av kulturskolebidraget har fått minskat anslag från kommunen.9 Några kulturskolechefer har dock varit tydliga med att det ekonomiska utrymmet saknas för att lägga in bidragsfinansierade aktiviteter i den ordinarie verksamheten utan medelsförstärkning eller omprioritering inom verksamheten. Vad gäller huvudmännens roll, som tidigare studier har indikerat haft stor betydelse, har det i kommunerna som ingått i fallstudien visat sig att huvudmännen inte varit så aktiva vad gäller att staka ut kursen för bidraget. Samtliga intervjuade anser ändå att huvudmannens stöd för just bidraget varit på en rimlig nivå, – de har varit nöjda med stödet. Ett intressant perspektiv kommer från de fallstudier där kommunen styrt kulturskolan mer aktivt och fastställt mål för verksamheten. Fördelarna med en aktivt styrande huvudman anses vara att det dels har signalerat att kulturskolan är en viktig samhällsaktör, dels har skapat ökat engagemang och intresse från kommunalt håll att följa kulturskolans verksamhet. Det har i enstaka fall även kunna göra skillnad i kommunens budgetbeslut. Faktorer som påverkat resultaten Geografi Kulturskolornas geografiska placering har påverkat arbetet med kulturskolebidraget. Det gäller i stark grad kulturskolor i landsbygdskommuner. I intervjuundersökningen har företrädare för dessa kulturskolor pekat på svårigheter med att nå vissa målgrupper samt utmaningar vad gäller att utveckla verksamheten med nya konstformer. Flera av dessa nämner specifikt utmaningar till följd av att kulturskolan ligger i kommunens centralort. Detta har framför allt skapat logistiska och praktiska problem i landsbygdskommuner med stora geografiska avstånd. Här är många barn beroende av skolskjuts och måste, enligt reglerna, åka hem så snart skoldagen avslutats. Det hindrar deras möjlighet att genomföra aktiviteter efter skoltid, kulturskola inget undantag. Det har inte spelat roll om aktiviteterna har förlagts i skolans lokaler. Några av våra respondenter lyfter att denna utmaning har varit särskilt stor för barn i socioekonomiskt utsatta områden, där många föräldrar har saknat bil och därmed möjlighet att hämta eller lämna sina barn på kulturskolan. 9. Vi kan inte med säkerhet säga att det inte har hänt då vi inte har ställt frågan specifikt till alla respondenter i intervju. 23/30