Resultat av bidrag till kulturskolan 1
Resultat av bidrag till kulturskolan Användningen
av bidraget I detta kapitel presenteras hur kulturskolebidraget 2016–2018 har använts, vilken verksamhet det lett till, vilka nya målgrupper som genom bidraget kommit i kontakt med kulturskolan samt vilka nya verksamheter som kommunerna har startat upp. Men först presenteras fakta om bidraget och kommunerna som tagit del av det. Antal sökanden samt beviljandegrad 2016–2018 Tabell 1 Antal sökt, antal beviljat Antal sökanden Ansökningsomgång 2016 Ansökningsomgång 2017 Ansökningsomgång 2018 189 205 220 Sökt bidrag, kronor Ansökningsomgång 2016 Ansökningsomgång 2017 Ansökningsomgång 2018 223 000 000 187 000 000 236 000 000 Antal beviljade ansökningar 178 200 217 Beviljat bidrag, kronor 97 033 000 97 017 800 99 013 000 Andel beviljade ansökningar (%) 94 98 99 Andel (%) 43 52 42 Intresset för bidraget är mycket stort och redan första året ansökte 66 procent av kommuner med kulturskoleverksamhet om bidrag från Kulturrådet. Antalet sökande har stigit år för år. Sökt belopp och andel beviljade ansökningar har varierat något. Sökt belopp har varierat och var som lägst 2017. 2018 steg ansökt belopp kraftigt jämfört med tidigare och differensen mellan sökt belopp och bidragets ram var detta år närmare 137 miljoner kronor. Överblick över användningen Uppföljningen visar att Kulturskolornas arbete med bidraget följer förordningens intentioner och nästintill samtliga kulturskolor har arbetat för att nå nya målgrupper, utvecklat nya konstformer eller också provat nya undervisningsformer. Bara ett fåtal skolor har använt bidraget för att sänka elevavgiften. Kulturskolorna har använt bidraget till aktiviteter som bidrar till bidragets syften på olika sätt. Kulturskolornas arbete har framför allt tagit sikte mot en mer jämlik verksamhet samt förbättrade möjligheter för barn och unga att delta. Kulturskolornas riktade insatser mot olika målgrupper kan ses som ett tillvägagångssätt för att nå båda dessa syften, genom att särskilt ha fokuserat på att underlätta för barn och unga som i nuläget har svårt att delta. Mycket få av kulturskolorna, sex stycken, har använt bidraget till att sänka sin avgift. Detta förklaras av att kulturskolorna endast har kunnat få bidrag för att sänka avgiften om de tidigare har genomfört kvalitetshöjande insatser som har medfört en höjning av elevavgiften till över riksgenomsnittet. Bidraget har istället använts till att bredda kulturskolans utbud med verksamhet som har varit gratis eller haft en mycket låg avgift för att nå de målgrupper kulturskolan har identifierat att man vill nå. 6/30