Resultat av bidrag till kulturskolan 1
Resultat av bidrag till kulturskolan Figurens oli
ka grafer är sammanställd av flera frågor i redovisningarna. Resultat relaterat till utvecklat arbetssätt rymmer nya eller utvecklade former för att bedriva undervisning. Här ingår bland annat nya undervisningsformer som kortkurser, öppen verksamhet, pop-up kurser, drop in eller prova på (olika namn på samma sak). I materialet ingår även individuell respektive gruppundervisning, undervisning på helger eller lov, samt om bidraget har lett till användningen av nya metoder. Att bidraget lett till utvecklade arbetssätt och undervisningsformer på kulturskolan är det absolut vanligaste resultatet enligt kulturskolornas återrapporteringar, i genomsnitt konstateras resultatet föreligga i hälften av samtliga redovisningar. Nästa graf, positiv utveckling för barn, gäller en effekt av bidraget som inte är direkt mätbar, men som uttrycker ett av kulturskolornas centrala mål. Det handlar till exempel om utvecklade färdigheter, att barn och unga själv har uttryckt att de har känt sig stärkta genom sitt deltagande eller också har blivit nyfikna på ett ämne. Det kan också handla om att barn och unga, främst nyanlända, fortare har kunnat ta till sig svenska språket genom att delta. Enligt återrapporteringarna uppger 25 procent av kulturskolorna 2016–2018 att bidraget har resulterat i en positiv utveckling för barn och unga. I fallstudierna bekräftar majoriteten av respondenterna detta resultat och flera beskriver att bidragsfinansierade aktiviteter har varit givande för de barn och unga som har deltagit, eftersom de får använda sin kreativitet och blir en del av ett sammanhang. Några respondenter lyfter också att bidraget har varit särskilt viktigt för vissa målgrupper, som hemmasittare eller barn och unga med psykisk ohälsa. Men många bekräftar att det är svårt att mäta denna typ av resultat, eftersom det till stor del har handlat om utveckling som pedagogerna har sett löpande under aktiviteterna. Resultat avseende ökad kompetens bland lärare nämns samtliga tre år, men oftast i 2017 års återrapporteringar. I genomsnitt har 23 procent av kulturskolorna uppgett detta som ett av bidragets resultat. Det handlar framför allt om att lärare har fått ökad kunskap och erfarenheter till följd av arbetet med bidraget, exempelvis genom att ha testat nya undervisningsformer. I vissa fall har kulturskolorna dessutom använt bidraget specifikt för kompetensutveckling av personal inom ett visst område. Ett annat resultat som flera kulturskolor beskriver är ökat kollegialt samarbete. I kulturskolornas återrapporteringar beskriver flera att lärare på kulturskolan har börjat samarbeta mer ämnesövergripande till följd av bidraget. Samverkan, som här sammanfattas genom benämningen nya samarbetspartners, behandlas sist i kapitlet, som en av tre faktorer som påverkat kulturskolornas möjligheter att nå sina resultat med bidragets hjälp. Bidraget har ökat tillflödet av ”nya” grupper barn och unga Som visat i föregående kapitel har kulturskolorna i fallstudien genomfört många aktiviteter för att nå elever från målgrupper som i dagsläget sällan söker sig till kulturskolans verksamhet. I intervjuerna framkommer att aktiviteterna har gett resultat, både på kort och lite längre sikt. Flera kulturskolechefer beskriver att de genom bidraget har nått barn och unga som tidigare inte deltagit i kulturskolans ordinarie aktiviteter. Några kulturskolechefer menar också att de nya eleverna i flera fall har sökt sig till kulturskolans ordinarie verksamhet. Ingen kulturskolechef kan dock ge siffror på detta. Deras bedömning baseras i stället på att pedagogerna har känt igen eleverna. Det är viktigt att påpeka att gränsen mellan ny och ordinarie verksamhet ofta är vag. Vissa kulturskolor har använt bidraget till samma typ av aktiviteter flera år i rad och kan där se att de nya eleverna har återkommit. Andra har sett att nya elever har sökt sig till kulturskolans befintliga utbud, som inte har utvecklats genom bidraget. Det är därmed svårt att uttala sig om bidragets resultat på ordinarie verksamhet, det vill säga om eleverna faktiskt har stannat kvar i kulturskolan även utan bidragets hjälp. 20/30