Resultat av bidrag till kulturskolan 1
Resultat av bidrag till kulturskolan I fallstudie
kommunerna vittnar intervjupersoner om att arbetet med kulturskolebidraget ibland påverkats av inställningen hos befintliga pedagoger. Flera kulturskolechefer och pedagoger kan konstatera att det förekommit ett visst motstånd bland kollegor att förnya verksamheten och utveckla sina egna arbetssätt. Det uppges främst ha handlat om att utveckla undervisningsformerna, till exempel att gå från individuell undervisning till gruppundervisning eller bedriva öppen verksamhet. I vissa fall har det även varit en utmaning att arbeta mer integrerat och ämnesövergripande mellan olika ämnen. Även om det har funnits en vilja hos chef och pådrivare bland pedagogerna att använda bidraget till att förnya kulturskolan har det blivit svårt om andra pedagoger har varit ointresserade eller ovilliga att förändra sina arbetssätt. Flera kulturskolechefer pekar samtidigt på att pedagogernas driv har varit en framgångsfaktor. Kreativa och nytänkande pedagoger beskrivs ha ökat möjligheterna att både nå nya och behålla befintliga elever. Nya konstformer har blivit ”reguljära” För majoriteten av kulturskolorna har nya konstformer handlat om att bredda och förnya befintlig verksamhet i syfte att bli mer relevant för befintliga och potentiella elever. Vissa kulturskolor har anställt ny personal med kompetens inom ett särskilt ämne, medan andra har gett befintlig personal i uppdrag att starta ett nytt ämne. Bidraget har även använts för att bekosta nödvändigt material för det nya ämnet. Flera kulturskolor har utvecklat nya konstformer genom bidraget. Vissa kulturskolor har haft svårt att behålla dessa nya konstformer i ordinarie verksamhet utan bidraget. Andra har lyckats med detta, men har varit tvungna att avgiftsbelägga aktiviteter som har varit avgiftsfria med hjälp av kulturskolebidraget. Kulturskolechefen vid Varberg kulturskola beskriver till exempel att de la till musikproduktion i ordinarie verksamhet, efter att ha arbetat med musikproduktion med kulturskolebidraget, fast till en subventionerad avgift. I den kvantitativa delstudien framkommer även att det finns ett tiotal musikskolor som tack vare bidraget har kunnat erbjuda konstformer utöver musik, såsom media, dans, cirkus etc. Vissa av dessa musikskolor beskriver i sin återrapportering att bidraget har hjälpt dem att ta steget mot att bli en kulturskola medan andra beskriver att de har blivit en kulturskola. I dessa fall kan en försiktig slutsats vara att statsbidraget har gett förutsättningar för en mer långsiktig utveckling av kulturskolan. Bidraget har inspirerat till nya arbetssätt och konstformer Flera kulturskolechefer beskriver att bidraget har gett kulturskolan en möjlighet att testa nya idéer och undervisningsformer. Som vi har beskrivit i tidigare avsnitt har flera kulturskolor till exempel utvecklat sina undervisningsformer eller arbetat mer med kollegialt lärande än tidigare. Några kulturskolor har exempelvis testat gruppundervisning eller öppen verksamhet. Andra kulturskolor har arbetat mer ämnesövergripande genom bidraget. Flera kulturskolechefer uppger att de själva och pedagogerna har fortsatt att arbeta med de nya arbetssätten även utanför ramen för bidraget. Flera kulturskolor har även utvecklat nya konstformer genom bidraget. Vissa kulturskolor har dock haft svårt att behålla dessa nya konstformer i ordinarie verksamhet utan bidraget. Andra har lyckats med detta, men har varit tvungna att avgiftsbelägga aktiviteter som har varit avgiftsfria med hjälp av kulturskolebidraget. Kulturskolechefen vid Varberg kulturskola beskriver till exempel att de la till musikproduktion i ordinarie verksamhet, efter att ha arbetat med musikproduktion med kulturskolebidraget, fast till en subventionerad avgift. 22/30