Resultat av bidrag till kulturskolan 1
Resultat av bidrag till kulturskolan resultat av
bidraget med potential att bli bestående, till exempel när kulturskolan har utökat sin befintliga verksamhet med en för kulturskolan ny konstform. Ett annat långsiktigt resultat gäller nya deltagare, som har hittat till kulturskolans verksamhet genom exempelvis prova-på-verksamhet, sökt sig vidare och fortsatt som deltagare i kulturskolans ordinarie kursutbud. Sådana exempel har hittats bland kommunerna som intervjuats i fallstudien, där samtliga är kommuner som fått bidrag alla tre åren. Ett tredje exempel på långsiktigt resultat är kulturskolor som anser att bidraget fungerat som ”ögonöppnare” och gett kulturskolan i fråga nya insikter om hur kulturskolan behöver fortsätta att utveckla verksamheten. Det finns således flera tecken på att vissa resultat kan komma att kvarstå över tid, men det är svårt att bedöma hur långlivade de är. Genom bidraget har både ny verksamhet och nya former att genomföra kulturskoleverksamhet kommit till stånd, men för kulturskolan att långsiktigt förvalta dessa resultat med egna resurser är mer osäkert. Om bidragsfinansierad verksamhet kan finnas kvar i kulturskolans ordinarie verksamhet även om bidraget skulle försvinna är enligt undersökningen högst osäkert att bedöma. Förutsättningarna för att verksamheten permanentas (alltså att bidraget ger långsiktiga resultat) beror dessutom delvis på typen av satsning som kulturskolorna gjort för bidraget. Det kan till exempel finnas goda förutsättningar för resultat som handlar om ökad kompetens bland ordinarie pedagoger att leva kvar på sikt, förutsatt att pedagogerna stannar kvar i verksamheten. Resultat som handlar om att nyanställda pedagoger har startat nya undervisningsformer kan däremot ha mindre goda förutsättningar att leva kvar i verksamheten, om kulturskolan saknar möjlighet att långsiktigt finansiera den typen av verksamhet. Uppföljning av resultat behövs för att veta vad som fungerar Av studien ser vi att kulturskolorna sällan har följt upp resultat från kulturskolebidraget på ett strukturerat sätt. Det lär finnas flera fördelar med att utveckla kulturskolornas resultatuppföljningar, inte minst för att se vilka bidragsfinansierade utvecklingsaktiviteter som ger störst nytta genom att bidra till att målen i bidragsförordningen uppnås. Systematiska uppföljningar kan underlätta för kulturskolorna att veta vilka aktiviteter som är framgångsrika, vilka aktiviteter som genererar resultat för vilka grupper av barn och unga, samt vilka aktiviteter som på andra sätt bidrar till utveckling av verksamheten. Detta är således något att ha i åtanke i det fortsatta arbetet med bidraget, både vad gäller utformningen av själva stödet och dess villkor. Samtidigt är det viktigt att resultatuppföljningarna lämnar utrymme för att följa upp såväl kvantitativa som kvalitativa resultat. Som denna uppföljning visar är flera av kulturskolornas resultat svåra att mäta i siffror, exempelvis att barn och unga får ta del av nya eller utvecklade undervisningsformer. Vissa av kulturskolornas aktiviteter har lockat få elever, men bedöms av kulturskolorna haft stor betydelse för det fåtal som har deltagit. Det finns därmed flera anledningar att låta kulturskolorna beskriva resultat av mer anekdotisk art där detta behövs, med tanke på svårigheten att mäta resultat som utvecklas gradvis medan aktiviteterna pågår. Systematiska resultatuppföljningar kan även bidra till att sprida goda exempel mellan kulturskolorna. Uppföljningen ger exempel från kulturskolor som har lyckats nå målgrupper som andra har haft svårt att nå, som hemmasittare och tonåringar. Spridningen av lärande exempel mellan kulturskolorna kan växlas upp. Det finns därmed mycket att vinna på att öka erfarenhetsdelningen och spridningen av goda exempel mellan kulturskolorna. Det bedöms därför finnas en stor och outnyttjad potential för spridning mellan kulturskolor som står inför gemensamma utmaningar, till exempel landsbygdskommuner. 27/30