Resultat av bidrag till kulturskolan 1
Resultat av bidrag till kulturskolan Sammanfattan
de slutsats om bidragets mål Bidrages primära mål har varit att kulturskolan ska sänka avgifterna, bli mera jämlik och ge barn och ungdomar bättre möjlighet att delta i verksamheten. Många kortsiktiga resultat har redovisats i uppföljningen och kulturskolornas verksamhet utvecklas åt rätt håll. Vad gäller avgifterna ställde Kulturrådet som villkor att ny verksamhet som utvecklas med bidragsmedel ska erbjudas deltagarna för en låg eller ingen avgift. Målet om att barn och unga ska kunna delta har tolkats som att kulturskolan ska bli mer tillgänglig för alla barn och unga, oberoende av fysiska, psykiska eller ekonomiska förutsättningar och bostadsort. Många kulturskolor har då också bättre tillgänglighet som ett satsningsområde och har med bidragets hjälp utvecklat verksamhet riktat till alla, även barn och unga med funktionsnedsättningar. Många kulturskolor har även vidgat sina ”geografiska upptagningsområden” och med bidraget startat verksamhet utanför centralorten. Kulturskolor har också använt bidraget till att ge ett aktivitetserbjudande på helger och lov för på så sätt ge barn och unga större möjligheter att delta. En mer jämlik kulturskola är ett långsiktigt mål Enligt förordningen syftar bidraget till att göra kulturskolorna mer jämlika. Det har tolkats som att nya grupper av barn och unga ska hitta till verksamheten. Det räcker inte att kulturskolorna får flera deltagare på sina kurser. Målet är att kulturskolan bättre speglar kommunernas befolkningssammansättning, - att elevsammansättningen blir mindre homogen och därmed mera jämlik. Det betyder barn i socioekonomiskt utsatta områden ska känna till och helst delta i kulturskolans aktiviteter. Det innebär också ökad jämlikhet i termer av kön och ålder. Slutligen handlar jämlikhet om att barn av föräldrar utan eget förflutet i kulturskolan och barn med annat modersmål än svenska i ökande omfattning deltar i kulturskolornas verksamhet. Hur jämlikheten utvecklas, följs långsiktigt genom kulturskolestatistiken. Genom insamling av personnummer som görs i den årliga statistiken som sedan 2019 tas fram av Kulturskolecentrum, kommer det gå att följa utvecklingen över tid. I tillägg till deltagarnas kön och ålder, ger personnummerinsamlingen goda möjligheter att följa två indikatorer: föräldrarnas utbildningsnivå och andelen barn med utländsk bakgrund. Andelen barn med föräldrar med eftergymnasial utbildning är ett mått på socioekonomisk ojämlikhet medan andelen barn med utländsk bakgrund används som ett sekundärt mått på samma. Det är dock viktigt att ha ett ständigt fokus på målet om en mer jämlik kulturskola när inriktning och villkor för bidraget (om-)formuleras av Kulturrådet. Att beakta i Kulturskolcentrums vidare arbete med bidraget Ett bidrag som utvecklas Under 2019 beslutade riksdagen om en ny förordning för utvecklingsbidraget till kulturskolorna. Den nya förordningen tog avstamp i den statliga strategin för kulturskolan som riksdagen beslutade om under våren 2018. Även om syftet att kulturskolan ska bli mer tillgänglig och jämlik finns kvar i det nationella målet som den statliga strategin bygger på så är idag bidragets användningsområde bredare än tidigare. Bidraget kan nu även användas till att utveckla inte bara ny verksamhet för nya målgrupper men även befintlig verksamhet och stärka möjligheten att erbjuda fördjupningsundervisning. En annan möjlighet som Kulturskolecentrum har utvecklat inom bidraget är att erbjuda kommunerna att söka bidrag för samverkansprojekt. Under hösten 2020 aviserade regeringen även att de ämnar föreslå att utvecklingsbidraget ska fördubblas de närmsta åren till 200 miljoner kronor. Kulturskolecentrum kan konstatera att bidraget fortsatt ses som mycket viktigt inte bara av kulturskolorna och kommunerna men även av den nationella politiken. Kulturskolecentrum fortsätter också att ständigt utveckla bidraget till att det ska bli än mer transparent och att bedömningar, 28/30