Resultat av bidrag till kulturskolan 1
Resultat av bidrag till kulturskolan datainsamlin
g, analys och redovisning av undersökningens resultat i en kvantitativ delrapport och en slutrapport. Dessa utgör grunden för Kulturrådets samlade uppföljning av bidraget. Den kvantitativa delstudien baseras på kulturskolornas redovisningar Den kvantitativa uppföljningen bygger på data från bidragsmottagarna. Data från samtliga bidragsmottagares återrapporteringar mellan 2016–2018 ingår. I allt har 578 återrapporteringar analyserats. Dessa innehåller både fasta svarsalternativ och fritextsvar. Fritextsvaren har grupperats i nio olika kategorier. Syftet med kategoriseringen var att få en överblick över kulturskolornas användning av bidraget och urskilja mönster i kulturskolornas arbetssätt och resultat. Kategorierna speglar till viss del bidragets syfte och tilltänkta användningsområden, men har anpassats så att de har fångat upp kulturskolornas faktiska användning av bidraget. Den kvalitativa delstudien baseras på fallstudier I syfte att undersöka hur kulturskolorna har arbetat för att utveckla verksamheten med hjälp av kulturskolebidraget har 15 fallstudier genomförts. I samtliga fallstudier har kulturskolechefen intervjuats, samt antigen en huvudmannaföreträdare eller en pedagog inom samma kommun/organisation. Fallstudierna har valts utifrån tematiskt område, geografi och kommungrupp. De representerar kulturskolor som sökt bidrag varje år och i sina redovisningar uppvisat intressanta arbetssätt eller resultat i relation till kulturskolebidragets syfte. Data och metod påverkar undersökningens generaliserbarhet Den kvantitativa delstudien är beroende av återrapporteringarnas frågor, både vilka frågor kulturskolorna har fått svara på och hur frågorna är utformade. Här finns det flera faktorer som påverkar undersökningens tillförlitlighet. Frågorna i ansökans- och redovisningsblanketterna har justerats mellan åren, kulturskolornas svar kanske inte rymmer alla genomförda aktiviteter och vissa frågor har därtill misstolkats av kulturskolorna. Det gäller bland annat frågan om antal nya elever och konstformer. Flera kulturskolor har här angett totalt elevantal, såväl nya som befintliga, utan att specificera vilka som har tillkommit under bidragsperioden. Uppgifter om resultat mätt som antal deltagare är över lag mycket osäkra och det går inte att säga något om bidragets effekter på antalet nya barn i kulturskolan på bakgrund av data från kulturskolornas redovisningar. Också kategoriseringen av återrapporteringarnas fritextsvar kan vara ett metodologiskt problem. Exempelvis har kulturskolor använt kurser i nya konstformer i syfte att nå nya målgrupper – ska det då beskrivas som ett målgruppsrelaterat resultat eller ett resultat avseende verksamhetsutveckling? Båda kan vara rätt och båda syften kan ha varit lika högt rankade i kulturskolans egen målbild. Men i uppföljningssyfte har en kategorisering fått företräde. Själva grupperingen av aktiviteter innebär således en tolkning av materialet som dels förenklar och ger överblick men som också för in ett element av bedömning i grundmaterialet. Resultatbeskrivningen riskerar därmed att färgas av kategorierna i sig och av sorteringen av svaren. Osäkerheten handlar om vilken kategori som olika fritextsvar ska sorteras in i. Samtidigt som kategoriseringen har bidragit till att skapa överblick och eventuellt urskilja mönster, är det viktigt att ha i åtanke att resultaten till viss del beror på hur klassificeringen av svar har skett och den tolkning som ligger till grund för detta. 5/30