Resultat av bidrag till kulturskolan 1
Resultat av bidrag till kulturskolan ansökan och
handläggning ska underlättas men att bidraget också ska bli träffsäkert. Samtidigt bygger Kulturskolecentrum upp sin kunskap om kulturskolorna runt om i landet och deras förutsättningar vilket kan bidra framöver till bidragets utveckling. Samla och tillgängliggöra statistik, öka omfattningen av personnummerbaserade uppgifter Statistiken utgör en central kunskapskälla för kulturskolorna själva, för kommunerna och för Riksdag och regering, när det gäller möjligheterna att följa hur verksamheten utvecklar sig över tid. Statistikens kvalitet och omfattning är under utveckling och ett närmare samabete med Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) för att tillgängliggöra data om kulturskolan för huvudmännen, har inletts. RKA förvaltar och utvecklar databasen Kolada som samlar officiell statistik från kommuner och regioner. Nyttan av statistikinlämningen för kulturskolans del blir större ju fler kommuner som förmår leverera deltagaruppgifter innehållande personnummer. Så länge det är SCB som samlar in och hanterar personnummerbaserade uppgifter riskerar kulturskolorna inte att bryta mot sekretessbestämmelserna. Kulturskolecentrum behöver intensifiera informationen om hur datan hanteras och hur insamlingen går till så att fler och fler kulturskolor ser värdet av merarbetet med att registrera deltagarnas personnummer. Minska regelhinder för verksamheten (samverkan över kommungräns, lokalutnyttjande, ”spela på skoltid”) Kulturskolecentrum har identifierat kommunövergripande samverkan (över kommun- och regiongräns) som framgångsfaktorer för kulturskolornas möjligheter att utveckla verksamheten exempelvis genom att erbjuda fler konstformer, fördjupningsutbildning, samspelsmöjligheter för eleverna, dela på pedagogresurser och även för att kunna ge sina pedagoger möjligheter till utveckling som ibland saknas. Signaler till Kulturskolecentrum gör gällande att samverkan över kommungränsen är svår att utveckla utifrån tolkningar i kommunallagen. Det krävs ett närmare samarbete med SKR för att reda ut de möjligheter som finns och att informera om pågående samarbeten mellan kommuner och inom och över regiongränser. I flera regioner stärks även samordningen mellan kulturskolorna och i sex län finns nu samordnare med utpekade uppdrag antingen från länsnätverket av kulturskolechefer i länet eller från regionen, eller båda. Dessa funktioner kommer att kunna bidra till att lyfta goda exempel på samverkan. Den viktigaste samverkansparten för kulturskolan är skolan. Utifrån att bidra till en mer tillgänglig och jämlik kulturskola som var syftet med bidraget 2016–2018 och som fortsatt ligger som en grund i utvecklingsbidraget är en bra samverkan med skolan mycket viktigt. I skolan kan kulturskolan möta alla barn i en miljö som är trygg och känd av barnen och deras föräldrar. Under 2020 har Kulturskolecentrum kartlagt samverkan mellan skolan och kulturskolan för att se hur samverkan fungerar idag och hur den kan utvecklas framåt. Dessa olika delar kommer tillsammans med erfarenheter från denna bidragsuppföljning att utgöra grund för fortsatt arbete för att underlätta för barn och ungdomar att utveckla sig genom kulturskolan, om så exempelvis en filmkurs erbjuds i grannkommunen eller digitalt, på distans. Identifiera sätt som kulturskolorna och huvudmännen kan stärka örutsättningarna för bidragsfinansierad verksamhet att kunna permanentas Bara vissa av resultaten som kulturskolorna nått genom bidraget är långsiktigt säkrade. Resultat i form av ”utvecklingsvilja”, att fortsätta pröva nya undervisningsformer, ny pedagogik eller införa nya konstformer är i sig inget som förutsätter förstärkt ekonomi. Men stegen från idé till verksamhet kostar resurser, till planering, bemanning, marknadsföring, och utvärdering. Andra insatser för att stärka kulturskolans relevans och likvärdighet kan kosta mer, i resurser men även kunskapsinventering och systematisk metodutveckling. Kulturskolecentrum stödjer genom att samla och sprida kunskap, lärande exempel, erfarenheter och forskning och är en naturlig kontaktpunkt för kulturskolefrågor på statlig nivå. 29/30