Resultat av bidrag till kulturskolan 1
Resultat av bidrag till kulturskolan Sammanfattni
ng Kulturrådet har sedan 2016 årligen fördelat ett statligt bidrag som kan sökas av kommuner som har en musik- eller kulturskola. Under perioden 2016–2018 styrdes bidraget av förordning (2015:998) om statsbidrag till kommuner som bedriver musik- och kulturskoleverksamhet. Ändamålet med statsbidraget var att bidra till låga elevavgifter, göra den kommunala musik- och kulturskolan mer jämlik samt till att förbättra möjligheterna för barn och ungdomar att delta i verksamheten I denna rapport presenteras hur kulturskolorna har använt bidraget de tre första åren som ett statligt stöd till kommunala kulturskolor fanns. Här ges en samlad bild av bidragets kortsiktiga resultat, men också av kulturskolornas erfarenheter från att utveckla verksamheten med bidragets hjälp. Uppföljningen visar att bidraget gett två huvudsakliga resultat, vilka är helt i linje med det bidraget fick användas till: Med bidragets hjälp har kulturskolor nått nya målgrupper, precist vilka målgrupperna varit, varierar utifrån kulturskolornas egna målbilder och behov. Bidraget har även använts för att utveckla verksamheten. Bidraget har kort sagt gett kulturskolorna förutsättningar att utvecklas inom de områden som de har fokuserat på. I rapporten ges flera exempel på hur enskilda kulturskolor har arbetat för att nå sina mål med bidragsfinansierade utvecklingsprojekt. Kulturskolorna har bland annat riktat in sig på att få nya barn och unga att söka sig till kulturskolan. Sådana nya deltagare har varit barn och unga bosatta i kommundelar med inget eller lågt deltagande i kulturskolorna, barn med funktionsnedsättning, nyanlända eller också tonåringar. Verksamheten har också organiserats på nya sätt genom att kulturskolorna erbjudit undervisning i grupp, som kortkurser, under skolloven och i form av öppen verksamhet, – att barn och unga får delta spontant, utan att anmäla sig eller binda upp sig till att medverka en hel termin. Flera kommuner har därtill spridit verksamheten geografiskt från centralorten, exempelvis till skolor i kommunens ytterkant, och startat nya samarbeten, ofta med andra kommunala verksamheter som fritidsgården eller biblioteket men även med det civila samhället. Sammantaget ger rapporten en bred beskrivning av genomförda aktiviteter och avslutas med en analys av vilka insatser som fortsättningsvis kan behövas för att stödet ska ge resultat av långsiktig karaktär. Även frågan hur kulturskolorna kan fortsätta utvecklingen mot att bli än mer relevanta och tillgängliga för barn och unga från olika bakgrunder och med olika förutsättningar inom en bredd av konstområden diskuteras avslutningsvis. 3/30