Advokaten 1
Fokus Nya asylregler » Därför måste vi behärska k
onventionsjuridikens särart, som skiljer sig från den svenska på väsentliga punkter. Och det blir en mycket friare och offensiv argumentationsteknik, som vi måste lära oss. Hanna Lundberg. SE MÖJLIGHETERNA Ignacio Vita betonar att det är viktigt att advokatkåren inte drabbas av någon uppgivenhet inför att lagstiftningen i Sverige och på flera håll i Europa dras ner till en absolut miniminivå. – Utvecklingen innebär en maktförskjutning från politiken till juridiken. Domstolarnas roll att säkerställa att asylsökandes rättigheter garanteras blir tydligare. I den situationen har vi advokater en central roll. Vår argumentation och vår hantering av konventionsjuridiken kommer sannolikt att få en stor betydelse för hur framtiden ter sig, säger han och tillägger: – Men den här situationen kräver också myndigheter och domare med integritet, för jag har nog aldrig sett en proposition som är så tydlig i vad den vill åstadkomma: Vi vill inte ha hit människor, de ska utvisas. Jag hoppas att svenska domstolar nu står upp för konventionerna. Att de blir konventionernas nya vakthundar. ” Det är redan i dag många klienter som vänder sig till oss, och vi räknar med att det kommer att bli än fler när Migrationsverket påbörjar handläggningen av de ärenden om betydelsen av att erhålla flyktingstatus, eftersom denna inte bara har betydelse för uppehållstillståndets längd, utan även deras möjlighet till familjeåterförening. – Det är viktigt att våra klienter får den här informationen. Vi kan inte förlita oss på att Migrationsverket ger information om att man i många fall har rätt till ett offentligt biträde i mål som rör överklagande av statusförklaring. Det är även viktigt att informera om att deras anhöriga numera måste ansöka om familjeåterförening inom tre månader efter beviljad flyktingstatus, annars kommer de omfattas av försörjningskravet, vilket är en ytterligare omständighet som kan sätta stopp för en återförening, säger hon. som registrerades förra hösten. De klienter som jag möter ställer många frågor kring den nya lagen. Den har skapat en stor otrygghet och oro bland dem.” Hanna Lundberg FLER KLIENTER Stockholms Asylbyrå är den enda advokatbyrån i Sverige som enbart arbetar med asyl och migrationsrätt. En av medarbetarna på Stockholms Asylbyrå är advokat Hanna Lundberg. – Det är redan i dag många klienter som vänder sig till oss, och vi räknar med att det kommer att bli än fler när Migrationsverket påbörjar handläggningen av de ärenden som registrerades förra hösten. De klienter som jag möter ställer många frågor kring den nya lagen. Den har skapat en stor otrygghet och oro bland dem. Många undrar om de kommer ha möjlighet att återförenas med sin familj, säger Hanna Lundberg. Hon tror att byrån förutom att de kommer att få fler klienter som behöver hjälp att klaga på sina beslut till följd av den nya lagen, även kommer att få en allt viktigare roll i deras arbete som offentliga biträden. Hanna Lundberg framhåller att det är viktigt att hon och andra offentliga biträden i större utsträckning informerar sina klienter 34 UNDERMÅLIGA ASYLBESLUT Migrationsverket har till följd av de senaste årens stora flyktingtillströmningar anställt tusentals personer. I dag har myndigheten omkring 8 000 anställda, varav omkring 1 700 av dem arbetar inom asylprövningen. För tre år sedan var de 625 årsarbetskrafter som arbetade med asylprövningen. Fredrik Beijer, rättschef på Migrationsverket, menar att den stora nyrekrytering som myndigheten har gjort har inneburit att de fått en lägre lägstanivå i handläggandet. Migrationsverket menar att vart femte ärende brister i beslutsresonemanget och därmed finns risk för att fel begås. – Det är ett utfall av att vi har väldigt många nya medarbetare. Vi har nästan tredubblat antalet medarbetare på några år, och för många av dem är det första jobbet som tjänsteman. Många nya känner sig osäkra, och den osäkerheten speglar sig i att vi har en lägre produktivitet i dag, det fattas färre beslut per tjänsteman än tidigare. Jag hävdar att ju kunnigare och tryggare i bevissituationerna en medarbetare är, desto fler beslut kan han eller hon fatta, säger Fredrik Beijer och tillägger: – Vi märker i våra uppföljningar att vi ibland svajar i bevisprövningen då bevisningen ska vägas samman i ärendet och slutsatser ska dras. Där kan vi bli bättre. Vi har därför sökt och fått EUmedel för att stärka medarbetarna i detta. Hanna Lundberg menar att hon i sin kontakt med Migrationsverket märker av den osäkerhet och de brister som Fredrik Beijer beskriver. Advokaten Nr 8 • 2016