Buffé 1
NYTT & HETT! → Redaktör Lina.Wallentinson@otw.se
November SNÄLLARE JULAFTON Plocka miljöpoänger på julbordet Satsa på sill och sätt färg med både rödkål och grönkål, röda äpplen och apelsiner. Det måste inte vara så svårt att äta lite mer miljösnällt på julafton. Med WWFs guider för kött och fisk som appar i mobilen är det enklare att göra schysta val i butiken. Och med fler veggorätter kan man satsa på lite bättre fisk och kött, fast i mindre mängd. En fisk som är definitivt »no no« på julbordet är ålen. Den är akut hotad på grund av överfiske. – Varför inte lägga till en miljömärkt rökt makrill med krämig äggröra i stället. Eller schysta musslor i någon spännande julkryddning, föreslår Anna Richert på WWF. Bonusen med ett mer klimatsmart tänk är att det är bättre även för hälsan. Sill och mer grönt ger kroppen en fin julklapp. Mer planetpåfrestande rätter som skinka, spjäll, köttbullar och korv är sådant som vi också av hälsoskäl gärna ska äta mindre av. Men viktigast av allt är ändå att faktiskt äta upp det vi handlar hem. Lägg upp på mindre fat och skålar och fyll på efter hand, i stället för att låta rätterna åka in och ut ur kylen. – Blir det ändå mycket rester så använd dem i nya rätter, säger Anna. VÄRLDENS BÄSTA FÖRLÄGGARE Med näsa för kokböcker Johanna Kullman har varit med och tagit fram flera hundra kokböcker i sitt jobb som förläggare på Norstedts. I år fick hon motta priset som världens bästa kokboksförläggare vid The Gourmand World Cookbook Awards. Vad kännetecknar en bra kokbok? – Vilken inspirationsgrad den har. Är det spännande att titta i den? Lockar den till att laga? Eller kan läsaren till och med få lust att freestyla själv tack vare boken? Men en uppskattad kokbok kan också innehålla enbart recept inom ett specifikt ämne. Att alla recept ska gå att laga och att avsändaren är matkunnig är förstås självklart. ÅRETS GLÖGGNYHETER Svenska bär – årets krydda Årets glöggnyheter andas svensk skogsnostalgi. Blossa vänder blicken hemåt och kryddar med norrländska kråkbär, efter de senaste årens smaker av fransk lavendel och brittiskt earl grey. Saturnus är inne på samma spår i sin lättvinsglögg med åkerbär. Dufvenkrook smaksätter i stället sin lätta variant med hjortron. Äpplen är en annan flitig favorit i både lättare och starkare varianter av vit glögg. Den ekologiska trenden håller i sig. Däremot verkar intresset för att experimentera med godissmaker i glögg inte så hett, med undantag för en lättvariant med smak av polkagris. Den uppåtgående trenden för drycker med lägre alkoholhalt, eller ingen alkohol Hur har kokboksvärlden utvecklats under dina tio år? – När jag började fanns det vissa böcker som alltid garanterade försäljning varje år, som årets grillbok eller en bok om italiensk mat. Nu är det mycket större konkurrens; det går inte att luta sig mot tidigare säkra kort på samma sätt. För tio år sedan var det många ämnesstyrda böcker, till exempel om kyckling, lax och choklad – i dag är böckerna mer inspirationsstyrda. Hur skiljer sig svenska kokböcker från andra länders? – Sverige står mycket starkt internationellt. I tävlingen Gourmand Cookbook Awards har svenska bidrag nominerats i många år, mycket tack vare att vi oftast har fina böcker, en bra balans mellan fantastiska bilder, snygg form och bra textinnehåll. Vi är ju kända för att exportera musik, kläder och design, men även nordisk mat och svenska kokböcker har nu blivit hett. Hur många kokboksförslag får du varje år? – Flera hundra. Även om bara några få blir verklighet välkomnar jag alltid folk att ta kontakt och presenterar sina idéer. alls, gäller även för glögg – att ta fram lättare varianter är i dag lika självklart som att erbjuda de klassiska starkare sorterna. Vad får du mest förslag om för böcker? – Många verkar vilja skriva en kokbok med målet att den verkligen ska användas, och ibland kan den viljan vara större än att förmedla en riktigt bärande idé. Men vanligaste idén just nu är nog mat från mormor/farmors tid eller mat med minnen från barndomen. Kanske inte alltid så intressant för andra att läsa om, men det vittnar om hur starka våra matminnen kan vara. Måste man vara »känd« för att få göra kokbok? – Nej, ibland kan det till och med vara en nackdel. Författaren måste bottna i sitt ämne, vara trovärdig och kunna förmedla en passion och ha djup kunskap. Kändisskap är alltså ingen garanti för att få göra en kokbok. B UFFÉ 11 • 2016 5 HEJ JOHANNA! Johanna Kullman. Foto: Eva Whitebrook