Buffé 1
NYTT & HETT! April BUFFÉ FRÅGAR SVENSKA FOLKET En
grönare och nyttigare påsk önskas, gärna med lax! 21% vill måla påskägg Påsken närmar sig, och därför har vi ställt några frågor om påskmat och -firande till vår läsarpanel. Det verkar helt klart mer angeläget med förnyelse och grönt på påskbordet än att måla ägg och fira traditionsmässigt! Så önskar vi påsken: 35% tycker att lamm är ett måste i påsk. 64% nyTT vill ha nya rätter på påskbordet. Laga laxrätter är viktigt, tycker 63 %, medan bara 42 % tycker det är viktigt att göra egna sillinläggningar. Att laga lamm är viktigt enligt 35 %. Och inte heller att måla ägg verkar vara någon stor sak; 57 % säger att det inte är viktigt! Däremot vill 64 % hitta nya påskrätter, och lika många vill ha mer grönt på påskbordet. Lika många vill också ha nyttiga saker i påskäggen. 64% vill lägga nyttiga saker i äggen. 63% vill laga laxrätter under påsken. Rysk påsk i Härryda GÄSTKOCK För ett år sedan, kring påsk, ringde en Vera Sjöström till redaktionen. Hon ville komma och berätta om sin mat, den ryska, och om påsk på ryska. Visst, sa vi, kom upp. Vera berättade om maten hon älskar, om staden Izhevsk BARNEN FIXAR MATEN Släpp loss blåbären i köket Barn vill ofta vara med i köket, men vad kan de egentligen göra? Det mesta, om man får tro kockarna Johanna Westman och Karolina Sparring. I Stockholmsbaserade kursen »Köksblåbär och premiärkockar« får barn i åldrarna 9–15 år lära sig att till exempel laga fisk och pasta och baka bröd. Under några intensiva lördagstimmar förbereds flera rätter som sedan provsmakas av barnens föräldrar och syskon. Bloggaren Clara Lidström och kollegan Anna-Karin Nyberg är inne på samma spår i nya boken »Baka« (Rabén & Sjögren). Med enkla steg för steg-illustrationer är tanken att barn i lågstadieåldern ska kunna baka till exempel snabba krispkakor eller blåbärsmuffins helt på egen hand. Genom att köksarbetet fixas utan inblandning från vuxna växer självkänslan. Dessutom tror Clara att de blir mer nyfikna på att prova nya smaker. – Låt barnen hålla i taktpinnen i köket. Välj alltså inte bara dukning eller sallad som det vanligtvis brukar bli. Tina Nordström är dubbelt aktuell, som jurymedlem i Sveriges yngsta mästerkock och med boken »Tinas recept för unga kockar« (Bonnier fakta). Överraska föräldrarna med en fylld fläskfilé eller häng med kompisarna och fixa tacopaj. Ovan: Barnmat på Tinas vis. Nedan: Karolina Sparring och Johanna Westman. som hon lämnade 2001 för kärleken i Sverige. Om hur man lägger in sill på ryska fast man bor i Härryda och om rågbrödet som inte blir detsamma hur mycket man än experimenterar. När vi trodde att mötet var över drog Vera fram en väska stor som ett halvt kylskåp. – Man kan inte bara prata mat, sa hon resolut och dukade upp tre sorters sillar, inlagd svamp, syrad gurka, kålsallad, pelmeni, piroger fyllda med lök och ägg och mycket mer. Just det, och klockan var halv tio på morgonen… Var kommer ditt matintresse ifrån? – Från mamma. Hon bor kvar i Ryssland, men vi pratar i telefon varje vecka. Mat och recept kommer alltid upp på agendan. Vad visste du om svensk mat innan du kom hit? – Karlsson på taket är väldigt känd i Ryssland. I böckerna åts det köttbullar, kanelbullar och vispad grädde. Det var ungefär det jag kände till. Hur firade du påsk i Ryssland? – Religionen är mer i fokus än här. Vi går i mässa på lördagskvällen, och då tar man med mat som ska välsignas. Söndagen är den egentliga påsken, och det i stort sett enda man får göra är att syssla med mat. All annan aktivitet går bort, men laga och äta går bra. Vilka rätter är viktigast? – Piroger med olika fyllningar, som kyckling, kål, ägg och frukt. Mamma brukar servera buljong till. Och så ryska sallader. Paskhan, den traditionella kvargdesserten med jordgubbssås, äter vi konstigt nog allra först. Den symboliserar Jesus vandring längs Golgata. Hur skiljer sig rysk mat från svensk? – I Ryssland märks influenserna från både öst och väst tydligt. Sibiriska pelmeni är vår variant på kinesiska dumplings, medan man i till exempel ryska bakverk ser tydlig fransk inspiration. Hur går det att laga ryskt i Härryda? – De första två åren misslyckades jag med mycket. Svensk inlagd sill är både salt och söt; jag vill bara ha den milt salt. Och er vitkål är svårare att syra. Men nu har jag hittat knepen. Det enda som inte vill sig riktigt är att baka riktigt ryskt rågbröd. Det kan jag längta efter! B U F F É 4 • 201 4 5 Påskpaskhan! HEJ Vera! Veras sillbakelse sid 39 FOTO: STEFAN EDETOFT