Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19 När Kenneth Bengtsson, Icas vd och
Svenskt Näringslivs styrelseordförande, vill tala till de anställda på huvudkontoret i Solna gör han det i frukttrappan. ANDREAS APELL ungefär hälften är fackligt organiserade. Lönespridningen är stor. Den lägst betalda tiondelen ligger under 21 500 kronor medan den högst betalda tiondelen har löner över 41 500 kronor. Icas lager i Kallhäll nordväst om Stockholm försörjer 250 butiker i Mälardalen med varor. Lagret ligger i skogen en bit från centrum i Kallhäll. Roger Farjesson är driftansvarig och sitter i samma klubbstyrelse som Kristian Ekstrand på huvudkontoret. För honom är ob-ersättningen viktig. Den finns i avtalet, men den är allt för låg tycker han. Samtidigt kan han se att tjänstemännens jobb på lagret allt mer sker på obekväm arbetstid. – Jag har personalansvar och jag tycker inte Ica betalar så bra för det. Företaget borde kunna skjuta till lite mer, säger Roger Farjesson. Han har också invändningar mot Unionens sätt att driva avtalsrörelse. Han tycker facket gått lite för lätt fram när de första avtalen slöts. Roger Farjesson hade väntat sig mer strid. – Jag jämför med LO-förbundet Handels. De driver på mycket hårdare – åtminstone har jag fått det intrycket utifrån vad jag läst. GÖRAN JACOBSSON Avtal ger mer än bara lön Vid sidan av löneökningarna ställde Unionen ytterligare en rad krav i avtalsrörelsen. Ett av dem var att en del löneutrymmet ska avsättas till kompetensutveckling. Det har man också fått igenom i de sex avtal som vi har tittat närmare på: stål och metall, massa- och papper, industri- och kemi, teknik, IT och livsmedel. Utöver löneökningar ska 0,2 procent av lönesumman avsättas till kompetenssparande. Formerna för detta sparande ska utredas av en gemensam arbetsgrupp. Tanken är att pengarna ska användas till utbildning som inte är direkt kopplad till jobbet. Ett annat krav som man också fått igenom i samtliga avtal är kravet på utökad föräldralön. Men i stället för sex månader landade man på fem månader. I många avtal beror det också på hur länge man varit anställd. Även kravet på att anställda ska erbjudas utbildning i stället för att sägas upp vid neddragningar har gett resultat, i alla fall på pappret. På flera avtalsområden är man överens om att tillsätta en arbetsgrupp som ska lämna förslag till hur det kan gå till i praktiken. Ett annat krav, att det lokala fackets inflytande över lönesättningen skulle stärkas, har lämnat färre spår. Undantaget är stål- och metallavtalet, där man har kom- mit överens om att tillsätta en arbetsgrupp som ska utreda vilket stöd som behövs för att den lokala löneprocessen ska fungera bättre. Däremot har kravet på att lönekartläggningar ska göras varje år inte lett till något resultat. Dock kan det sägas att det i vissa avtal, exempelvis teknikavtalet, sedan tidigare finns skrivningar om att man inför löneförhandlingar ska analysera om det finns osakliga löneskillnader. I mitten av maj hade Unionen tecknat 28 nya avtal. 4-10 KOLLEGA 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68