Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53 SOMMARLEKTYR Jonas Helgesson Ett c
p-bra liv Libris Åh nej, inte ännu en motivationsbok! Så tänkte jag då jag fick Jonas Helgessons bok i min hand. Lyckligtvis är Ett cp-bra liv mer än klämkäcka råd och tioskaliga listor för ett bättre liv. Den handlar helt enkelt om Jonas, en golfande, gift ståuppkomiker med en cp-skada som gör att han ibland tas för alkoholist och ibland för sinnesslö, men framförallt tas han för att vara intresserad av datorer. Läsvärt, tänkvärt och stundtals väldigt roligt. LINA JONSSON Patti Smith Just kids Brombergs Övers. Ulla Danielsson. Hon växer upp i New Jersey, känner sig vilsen, jobbar på fabrik där hennes kamrater stöter ut henne för att hon läser Rimbaud, blir gravid, lämnar ifrån sig barnet, kastas ut från lärarhögskolan, tar bussen till New York - utan pengar men med en stark längtan efter att uttrycka sig. Det kunde ha handlat om en okänd kvinna, det hade varit intressant hur som helst. Nu när det är Patti Smith som skriver om sitt liv och sin själsfrände Robert Mapplethorpe är det som att vara barn igen och stå gömd bakom en gardin och tjuvlyssna på dem som är lite äldre, som vet mer och som framför allt vågar mer. Patti Smith slog igenom som artist och bildkonstnär under 1970-talet. Robert Mapplethorpe kom med sin mycket provocerande stil att inrikta sig på fotografi. De möttes den heta sommaren 1967, lika fattiga, lika hungriga och lika brinnande för Konsten. Tack vare Patti Smiths öppenhjärtighet och lysande författarskap kommer vi dem mycket nära. EVA KARLSSON Finns som ljudbok med Agneta Lagercrantz som uppläsare. Ett annat liv Per Olov Enquist Norstedts Det är med visst mått av skepsis jag tar mig an Ett annat liv. Det har inte med Enquist att göra. Så är det alltid med mig och Augustprisvinnare. Men som han överraskar mig. Vägen från norrländska Hjoggböle till behandlingshem på Island skildras med ett språk så varsamt att ordens betydelse för denne författare inte går någon obemärkt förbi. Och kanske är det just språket som är den stora behållningen. Alkoholiserade författare som har issues med sin barndom har vi sett förr och kommer att se igen. Det är inte unikt, Men sättet att beskriva det är det. LINDA SVENSSON Jane Austen och Seth Graham-Smith Stolthet och fördom och zombier Månpocket Övers. Sara Carlsson Stolthet och fördom och zombier. En bok med en sådan eggande titel går det helt enkelt inte låta bli att kasta sig över. Det är samma finess som ett Kinderägg påstås ha – två lockelser i en förpackning. Elizabeth Bennet och Darcy är i Seth Grahame-Smiths version mästare i asiatiskt stridskonst och oövervinneliga zombieslaktare, men det är inte zombieinslagen som gör boken läsvärd. Zombierna upplevs tvärtom malplacé, smått löjliga snarare än läskiga och de spelar inte heller någon central roll i handlingen utan ploppar upp då och då i periferin. Det är definitivt Austens grundstory som håller spänningen uppe. Trots den goda intentionen är det förmodligen listigare att läsa Stolthet och fördom utan zombier och sedan till exempel Stephen Kings Signal för att tillfredställa behovet av skräck och fasa. JOHANNA ROVIRA KRÖNIKAN JOHAN NORBERG Författare och debattör Allt fler jobb ger lycka V i trivs bättre på jobbet än vi tror. När vi blir tillfrågade om vad vi tycker om vårt arbete tänker vi ofta på tidiga morgnar, hårt slit och knepiga kolleger och chefer. Men när vi blir tillfrågade under slumpmässiga tillfällen under dagen framträder en annan bild. Psykologen Mihály Csikszentmihalyi gav en mängd försökspersoner en personsökare som pep till då och då, och de skulle då ange vad de gjorde och hur de trivdes. Det visade sig att vi gillar att jobba. Det har delvis att göra med att arbetet i allmänhet ger en struktur till dagen, det gör att man blir en del av en gemenskap och gör att vi känner oss behövda. Även när vi vantrivs med ett arbete uppger vi oftast att vi är lyckligare än när vi är arbetslösa. Ett skäl är att vi känner mer flow på jobbet än på fritiden. Csikszentmihalyi myntade begreppet flow för en känsla av kreativitet som de flesta finner särskilt givande. Det är när vi är uppslukade av en aktivitet som är svår men ändå är inom gränserna för vår förmåga. Det får inte vara för lätt, för då blir vi uttråkade och ger upp, men det får inte heller vara för svårt, för då blir vi frustrerade och ger upp. Att utföra en arbetsuppgift, spela ett spel eller läsa en artikel när det är alldeles för svårt eller alldeles för enkelt känns lika meningslöst. Det är när vi hittar den rätta balansen, när en uppgift, ett spel eller en artikel är svår – men ändå hanterbar – som vi blir absorberade av uppgiften. »â€¦vi känner mer flow på jobbet än på fritiden« Csikszentmihalyi har återfunnit flowkänslan i alla möjliga grupper som han har studerat, från ballerinor till medlemmar i MC-gäng. Det spelar ingen roll vad det är vi gör, förutsättningen är bara att människor känner att de själva kontrollerar sina handlingar, att de måste koncentrera sig och använda sina förmågor för att klara av uppgiften, att det finns tydliga mål och omedelbar feedback om hur de klarar sig. Och det tycks som om arbetslivet, med dess kombination av krav, utmaningar och respons på hur det går gör det lättare för oss att uppleva den känslan av flyt. Möjligheten beror emellertid på vilken typ av arbetssituation vi har, och det är därför den nya forskningen om lycka och välbefinnande är så relevant för oss som individer, fackföreningar och arbetsgivare. Den visar hur viktigt det är att arbetet erbjuder oss stora möjligheter att välja nivå på utmaningen efter våra individuella förutsättningar och den dokumenterar att det är viktigt att vi personligen har ansvar för resultatet. I takt med att de mest rutinmässiga industrijobben försvinner hamnar allt fler yrken i den kategorin. Det kanske är därför lyckoforskningen visar att det numera är de som arbetar mest och tycker sig ha minst tid över som också anser sig vara lyckligast med livet. 4-10 KOLLEGA 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68