Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30 Begravningsrådgivaren Magnus Forss
tycker att han har Sveriges tacksammaste jobb. – Många undrar hur man orkar jobba med ledsna människor varje dag men vi får mycket respons. Det är det man lever på. M agnus Forss arbetar på C.A. Roséns begravningsbyrå i Linköping. Han har varit i branschen i femton år. – Utåt sett syns inte vårt jobb så mycket, men det är väldigt mycket arbete runt omkring. När någon har avlidit ringer en av de anhöriga hit och vi bestämmer tid för besöket som brukar vara i en och en halvtimme. Jag börjar med att fråga vad som har hänt. Många har behov av att berätta. Tillsammans diskuterar vi dödsannons, begravning, kista, präst, musik, blommor, minnesstund, gravsättning. – Vi åker med begravningsbilen och hämtar den avlidne på lasarettet eller i dennes hem och sköter svepning. Vad innebär svepning? – Det finns en svepdräkt, en vit skjorta som man lägger på. Men det blir allt vanligare att man använder personens egna kläder. Det tycker jag är fint. Det kan vara en gammal morfar som aldrig har haft vit skjorta, då det är bättre att han får ha sin älsklingsflanellskjorta. Ofta klär man upp med lite finare kläder, ibland myskläder. Råder du anhöriga att titta? – Jag tvingar ingen men jag frågar om de vill ta ett sista farväl. Om den avlidna har varit med om en svår olycka eller kommer i kista från utlandet och anhöriga börjar tvivla på vem som ligger i kistan eller funderar på vad döden har gjort med deras kära tycker jag att man ska titta. Fantasin kan springa i väg med en. Till dem som är rädda för att den döda ska se otäck ut brukar jag säga att många gånger ser de faktiskt bättre ut efter ett par dagar. Man får tillbaka lite färg. Det går att sminka och sätta på bandage. På sjukhuset kan det ha varit turbulent med slangar och grejer. Då kan det vara skönt att ta avsked efter att vi har gjort i ordning kistan. – Jag var femton år när min pappa dog. Han gick till jobbet och kom aldrig hem. Han var femtiotvå år och hade fått en hjärtinfarkt. Min mamma ville inte att jag skulle se honom. Hon tyckte att jag skulle minnas pappa som han var, men jag fick inte in i huvudet att han var borta för alltid. Jag fick tjata i två dagar innan jag fick åka och se honom. Efter det kunde jag gå vidare. Tror du på ett liv efter döden? – Ja, jag tror att själen lämnar kroppen och att det finns en himmel. Varför är en del av oss rädda för att se döda människor? 30 KOLLEGA 4-10 – Jag vet inte men tv-serier förvränger bilden av döden. Om någon ska komma och identifiera en avliden person då ligger den döda oftast på obduktionsbordet med ett lakan över sig eller så dras en brits ut ur ett kylfack, kanske till dramatisk musik. Folk på film brukar också hoppa till när de får syn på den döda. Så går det inte till i verkligheten. På lasarettet finns ett litet avskedsrum med ljus och kanske blommor. Den avlidna personen har gjorts ordning. Det är ljust och fint. – Det är inte ett lik som ligger där, det är en älskad människa som inte fungerar längre. Jag vet inget fulare ord än lik. Jag använder aldrig ordet. Vi säger begravningsbil eller bårbil. Hur ska en bra begravningsrådgivare vara? – Man bör vara trygg i sig själv och ha lätt för att prata med människor. Det kan vara tufft att träffa föräldrar som har mist barn som är i samma ålder som ens egna. Man tänker på det men man måste ändå kunna hålla distansen. Får ni skratta på arbetstid? – Ja, absolut. Vi har ett bra kamratskap och skrattar ofta tillsammans i fikarummet. Men vi skämtar aldrig på någon annans bekostnad. Finns det nackdelar med ditt jobb? – Det kan bli väldigt stressigt. På morgonen kan arbetsdagen verka bli lugn men sedan ringer många och vill ha hjälp. Man får aldrig visa att man är stressad. Kan du koppla av på fritiden? – Ja, det kan jag. Om jag har haft ett tragiskt dödsfall på dagen, visst kan jag tänka på det men jag far inte illa av mitt jobb. Den som grubblar för mycket och inte kan sova på nätterna ska inte arbeta med det här. Är du nöjd med din lön? – Ja, det är jag. Bör man förbereda sin egen begravning? – Ja, jag vill verkligen uppmana alla att skriva ner hur de vill ha det. Då behöver inte anhöriga fundera. Det är bättre att göra det när man är yngre och frisk. Det är svårt att komma till morfar 95 år på servicehemmet och säga ”här har du ett formulär morfar, som du kan fylla i”. Skriv också ner vilka försäkringar som finns. Det finns väldigt mycket försäkringspengar som folk har rätt till, som aldrig kommer fram. EVA KARLSSON fotnot: En begravningsrådgivare och en begravningsentreprenör kan göra samma sak men bara den som äger byrån kan kalla sig för det sistnämnda. YRKE I UNIONEN: BEGRAVNINGSRÅDGIVARE En begravningsentreprenör eller begravningsrådsgivare förbereder, arrangerar och utför olika uppgifter i samband med begravning, kremering och jordfästning. Marknadslönebedömningen för 2010 ligger på 21 000 – 28 000 kronor och avser dem som har arbetat något år i yrket. Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet. Cirka 2 000 personer arbetar i begravningsbranschen. I Uppsala finns en KY-utbildning. I övrigt sker upplärning på arbets- platsen. En lämplig bakgrund kan vara arbete inom sjukvården. Körkort kan vara ett krav. Många begravningsbyråer är familjeföretag som ofta går i arv. I arbetet ingår att ta hand om döda människor vilket kan vara psykiskt påfrestande. Man behöver vara en god lyssnare. Tunga lyft förekommer. Arbetet kan tidvis vara stressigt. Man möter många människor i sorg och i chocktillstånd. Källa: Arbetsförmedlingen kollega.se Ett fyrtiotal av Unionens alla yrken presenteras på www.kollega.se SÖREN ANDERSSON Begravningsrådgivaren Magnus Forss tycker att han har Sveriges tacksammaste jobb. – Många undrar hur man orkar jobba med ledsna människor varje dag men vi får mycket respons. Det är det man lever på. M agnus Forss arbetar på C.A. Roséns begravningsbyrå i Linköping. Han har varit i branschen i femton år. – Utåt sett syns inte vårt jobb så mycket, men det är väldigt mycket arbete runt omkring. När någon har avlidit ringer en av de anhöriga hit och vi bestämmer tid för besöket som brukar vara i en och en halvtimme. Jag börjar med att fråga vad som har hänt. Många har behov av att berätta. Tillsammans diskuterar vi dödsannons, begravning, kista, präst, musik, blommor, minnesstund, gravsättning. – Vi åker med begravningsbilen och hämtar den avlidne på lasarettet eller i dennes hem och sköter svepning. Vad innebär svepning? – Det finns en svepdräkt, en vit skjorta som man lägger på. Men det blir allt vanligare att man använder personens egna kläder. Det tycker jag är fint. Det kan vara en gammal morfar som aldrig har haft vit skjorta, då det är bättre att han får ha sin älsklingsflanellskjorta. Ofta klär man upp med lite finare kläder, ibland myskläder. Råder du anhöriga att titta? – Jag tvingar ingen men jag frågar om de vill ta ett sista farväl. Om den avlidna har varit med om en svår olycka eller kommer i kista från utlandet och anhöriga börjar tvivla på vem som ligger i kistan eller funderar på vad döden har gjort med deras kära tycker jag att man ska titta. Fantasin kan springa i väg med en. Till dem som är rädda för att den döda ska se otäck ut brukar jag säga att många gånger ser de faktiskt bättre ut efter ett par dagar. Man får tillbaka lite färg. Det går att sminka och sätta på bandage. På sjukhuset kan det ha varit turbulent med slangar och grejer. Då kan det vara skönt att ta avsked efter att vi har gjort i ordning kistan. – Jag var femton år när min pappa dog. Han gick till jobbet och kom aldrig hem. Han var femtiotvå år och hade fått en hjärtinfarkt. Min mamma ville inte att jag skulle se honom. Hon tyckte att jag skulle minnas pappa som han var, men jag fick inte in i huvudet att han var borta för alltid. Jag fick tjata i två dagar innan jag fick åka och se honom. Efter det kunde jag gå vidare. Tror du på ett liv efter döden? – Ja, jag tror att själen lämnar kroppen och att det finns en himmel. Varför är en del av oss rädda för att se döda människor? 30 KOLLEGA 4-10 – Jag vet inte men tv-serier förvränger bilden av döden. Om någon ska komma och identifiera en avliden person då ligger den döda oftast på obduktionsbordet med ett lakan över sig eller så dras en brits ut ur ett kylfack, kanske till dramatisk musik. Folk på film brukar också hoppa till när de får syn på den döda. Så går det inte till i verkligheten. På lasarettet finns ett litet avskedsrum med ljus och kanske blommor. Den avlidna personen har gjorts ordning. Det är ljust och fint. – Det är inte ett lik som ligger där, det är en älskad människa som inte fungerar längre. Jag vet inget fulare ord än lik. Jag använder aldrig ordet. Vi säger begravningsbil eller bårbil. Hur ska en bra begravningsrådgivare vara? – Man bör vara trygg i sig själv och ha lätt för att prata med människor. Det kan vara tufft att träffa föräldrar som har mist barn som är i samma ålder som ens egna. Man tänker på det men man måste ändå kunna hålla distansen. Får ni skratta på arbetstid? – Ja, absolut. Vi har ett bra kamratskap och skrattar ofta tillsammans i fikarummet. Men vi skämtar aldrig på någon annans bekostnad. Finns det nackdelar med ditt jobb? – Det kan bli väldigt stressigt. På morgonen kan arbetsdagen verka bli lugn men sedan ringer många och vill ha hjälp. Man får aldrig visa att man är stressad. Kan du koppla av på fritiden? – Ja, det kan jag. Om jag har haft ett tragiskt dödsfall på dagen, visst kan jag tänka på det men jag far inte illa av mitt jobb. Den som grubblar för mycket och inte kan sova på nätterna ska inte arbeta med det här. Är du nöjd med din lön? – Ja, det är jag. Bör man förbereda sin egen begravning? – Ja, jag vill verkligen uppmana alla att skriva ner hur de vill ha det. Då behöver inte anhöriga fundera. Det är bättre att göra det när man är yngre och frisk. Det är svårt att komma till morfar 95 år på servicehemmet och säga ”här har du ett formulär morfar, som du kan fylla i”. Skriv också ner vilka försäkringar som finns. Det finns väldigt mycket försäkringspengar som folk har rätt till, som aldrig kommer fram. EVA KARLSSON fotnot: En begravningsrådgivare och en begravningsentreprenör kan göra samma sak men bara den som äger byrån kan kalla sig för det sistnämnda. YRKE I UNIONEN: BEGRAVNINGSRÅDGIVARE En begravningsentreprenör eller begravningsrådsgivare förbereder, arrangerar och utför olika uppgifter i samband med begravning, kremering och jordfästning. Marknadslönebedömningen för 2010 ligger på 21 000 – 28 000 kronor och avser dem som har arbetat något år i yrket. Lönesättningen är individuell vilket innebär att lönerna också kan ligga över och under intervallet. Cirka 2 000 personer arbetar i begravningsbranschen. I Uppsala finns en KY-utbildning. I övrigt sker upplärning på arbets- platsen. En lämplig bakgrund kan vara arbete inom sjukvården. Körkort kan vara ett krav. Många begravningsbyråer är familjeföretag som ofta går i arv. I arbetet ingår att ta hand om döda människor vilket kan vara psykiskt påfrestande. Man behöver vara en god lyssnare. Tunga lyft förekommer. Arbetet kan tidvis vara stressigt. Man möter många människor i sorg och i chocktillstånd. Källa: Arbetsförmedlingen kollega.se Ett fyrtiotal av Unionens alla yrken presenteras på www.kollega.se SÖREN ANDERSSON
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68