Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19 LÖN&AVTAL URBAN ORZOLEK »Oro fanns
för att det skulle bli ett nollavtal« Teknikkonsulterna nya avtal är ettårigt, innehåller en pott på 2,3 procent och har en ny formav individgaranti. På konsultjätten WSP är man glada över att ha sluppit konflikt. redaktör: Niklas Hallstedt, niklas.hallstedt@ kollega.se Det tog nästan ett halvår för Unionen att komma överens med arbetsgivarna inom Svensk teknik och design. En anledning är att förhållandena i branschen skiljer sig kraftigt åt. Vissa företag går bra, andra har drabbats hårt av krisen inom framförallt fordonsindustrin. Som konsultföretag inom byggbranschen och inblandat i många vägbyggen och offentliga projekt tillhör WSP, med några tusen anställda i Sverige, dem som klarat sig bra. – Just nu känner vi inte av det negativa säger Unionenklubbens ordförande Birgitta Morén. – Jag var med i början av 1990-talet när det var vargavinter inom byggbranschen. Vi gjorde stora neddragningar. Ingen mådde bra, inte vi som fi ck vara kvar heller, det var hemskt. När det förra avtalsåret löpte ut den 31 mars 2009 ville arbetsgivarna inom svensk teknik och design ha ett flerårigt avtal med helt lokal lönebildning, det vill säga ingen central pott, och slopad individgaranti och lägstlön. Unionen krävde å sin sida ett ettårsavtal på minst 2,3 procent och fortsatta garanterade löneökningar för samtliga anställda. – Oro fanns för att det skulle bli ett nollavtal, ingen pott alls att fördela. Och att man inte perioden? Unionen fi ck sin vilja igenom vad gäller avtalsperiodens längd och pottens storlek. Däremot blev det inte en individgaranti i traditionell mening. Birgitta Morén, klubbordförande på WSP, är nöjd med att ha sluppit konflikt. skulle få något retroaktivt från första april när avtalet skulle ha börjat gälla. Det skulle kännas som att bli lurad på konfekten, säger Birgitta Morén som också tycker att individgarantin, att alla ska få en löneökning, är en viktig princip. – Den gör nytta, har man varit eftersatt betyder 300 kronor mycket. Men man måste också ta reda på varför någon bara får den lägsta höjningen. Varför har inget gjorts åt detta under Avtal klart på Apoteket Unionen och Almega har kommit överens om ett nytt avtal för ett 80-tal medlemmar på Apoteket. Öppningsklausuler, individgaranti och lägstlöner har varit de största trätoämnena. I juli tog Unionen till stridsåtgärder för att markera sin ståndpunkt. Nu har parterna accepterat medlarnas bud, med vissa tillägg. Individgarantin, det vill säga att alla anställda tillförsäkras åtminstone någon löneökning, lyser fortfarande med sin frånvaro. Däremot har Unionen fått in lägstlöner i avtalet. När det gäller öppningsklausulerna är det fortsatt kärvt. Enligt avtalet kan klubbarna inom ApoteketAB komma överens I stället enades parterna om att införa en ny process där medlemmarna kan bli utan påslag. Men i det fallet, eller om de får en löneökning som klart understiger de övrigas, ska ett antal steg vidtas. Först måste arbetsgivaren redovisa vilka medlemmar som drabbas och varför. Därefter ska det ske särskilda överläggningar om deras förutsättningar och behov av kompetenshöjning. Slutligen ska man komma överens om deras framtida löneut- veckling. Skulle en medlem få en löneutveckling som kraftig understiger de övrigas två år i rad måste det träff as en lokal överenskommelse om detta. På WSP är klubben trots allt nöjd med att man slapp gå i konflikt. – För oss skulle det vara olyckligt i dessa tider då marknaden är svajig och konkurrens om uppdragen hård, säger Birgitta Morén. om andra villkor än det centrala avtalets. Löneavtalet, som gäller ett år från den 1 september, ska ge 2,9 procent i löneökningar. Arbetsgivare kräver 0-avtal Almega, tjänsteföretagens arbetsgivarorganisation, har presenterat ett antal utgångspunkter inför nästa års avtalsrörelse. Man säger bland annat att lönen helt och hållet ska sättas lokalt och nej till alla typer av centralt fastställda lönepåslag. Dessutom vill man avskaffa det garanterade lönepåslaget i avtalet. Enligt Almega har alla rätt till lön, däremot har inte alla rätt till lönehöjningar. 6-09 KOLLEGA 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68