Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29 Kollegakommenterar: Fimpa Folkhäls
oinstitutets siffror Jag började röka på grund av en arbetsgivare. Jag slutade tack vare en annan. Arbetsgivare har stora möjligheter att påverka rökarna men att hetsa med hur mycket missbruket kostar företagen kan knappast vara rätt sätt. Folkhälsoinstitutet har räknat ut att varje rökare kostar sin arbetsgivare 45 000 kronor per år. Rökare har åtta sjukdagar mer än snittet och de dagliga rökpauserna ska gå loss på 31 300. Det är ungefär här jag tappar respekten för Folkhälsoinstitutets beräkningar. Alla anställda tar, eller behöver ta, paus i sitt arbete. Det kostar givetvis lika mycket oavsett om man röker, rullar tummarna eller bara petar navelludd en stund. Anledningen till att jag en gång i tiden började röka var att jag hade en chef som inte tillät pauser. Han kunde inte tolerera att någon satte sig ner för att vila benen någon minut. Däremot hade han stor förståelse för att man satte sig för att ta en cigg, eftersom han själv var nikotinist. Självklart blev cigaretten det nödvändiga alibit för att få en paus från arbetet. Gissa hur många icke-rökare vi hade på den arbetsplatsen? Jag puff ade på i många herrans år, långt efter att jag gått vidare i karriären – som journalist behövde jag inte ens ta en paus för att röka, det var bara att tända taggen och fortsätta skriva. Tills en arbetsgivare införde rökförbud i lokalerna. Visst gruff ade jag en del mot förbudet, men upptäckte snart att det gick utmärkt att jobba utan att suga i sig gift. Trots tio års intensivt rökande var jag tydligen inte beroende. Alla har dock inte den turen. I dag tål jag knappt lukten av en rökare. Kan inte begripa att man satt och spillde aska i tangentbordet och ständigt stank tobak. Som hängiven rökmotståndare blir jag ändå upprörd å mina före detta medmissbrukares vägnar när jag ser Folkhälsoinstitutets beräkningar. Att sätta prislappar på olika kategorier anställda är farligt. Hur mycket kostar en dagisförälder, som drar på sig ideliga smittor? Eller en pollenallergiker? Eller någon som har taskig mage och måste springa på toaletten stup i kvarten? För att inte tala om alla koff einister som dessutom ofta får sitt missbruk betalt av arbetsgivaren? Vi har en företagskultur som stirrar sig blind på siffror, så vad hindrar arbetsgivare från att sparka eller låta bli att anställa rökare, nu när de vet hur mycket de kostar per år? Och sedan är steget kort att börja snegla på andra som av olika anledningar behöver ta en paus i arbetet eller är sjuka mer än snittet. Med siffermissbrukande arbetsgivare måste man ta det lite varsamt. Det hade varit listigare av Folkhälsoinstitutet att vända på kuttingen och avslöja hur snabbt en arbetsgivare tjänar in utgiften av att bekosta rökavvänjning för sin personal. Och jag vill gärna se uträkningar om hur mycket företagen kan spara på att undvika misstag och olyckor genom att låta personalen ta paus när den behöver. Svarar fackförbundet upp till ungas krav och behov? Blir avtalsrörelsen 2010 en större utmaning än någonsin? Hur påverkar den svenska fackföreningsrörelsen EU? Missa inte Fackförbundsforum den 8 oktober! Missa inte årets upplaga av Fackförbundsforum där vi samlar tongivande aktörer och företrädare för flera fackförbund – du möter bland andra Sture Nordh, Thomas Gustavsson, Anders Ferbeoch och Hanna Brant González. Du får ta del av visionärernas insikter, specialisternas analyser och konkreta råd inför framtiden. Boka torsdagen den 8 oktober 2009, kl 13-17, Polstjärnan, Sveavägen 77 i Stockholm och anmäl dig via www.pwc.com/se/kalendarium – välkommen! Världens vackraste ord: i morgon. Tack vare framgångsrik forskning överlever i dag mer än hälften av alla människor i Sverige som drabbas av cancer. Med mer forskning kan vi rädda ännu fler i framtiden. Ge en gåva enkelt på cancerfonden.se Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? JOHANNA ROVIRA 020-59 59 59 | Plusgiro 90 1986-0 6-09 KOLLEGA 29 Kollegakommenterar: Fimpa Folkhälsoinstitutets siffror Jag började röka på grund av en arbetsgivare. Jag slutade tack vare en annan. Arbetsgivare har stora möjligheter att påverka rökarna men att hetsa med hur mycket missbruket kostar företagen kan knappast vara rätt sätt. Folkhälsoinstitutet har räknat ut att varje rökare kostar sin arbetsgivare 45 000 kronor per år. Rökare har åtta sjukdagar mer än snittet och de dagliga rökpauserna ska gå loss på 31 300. Det är ungefär här jag tappar respekten för Folkhälsoinstitutets beräkningar. Alla anställda tar, eller behöver ta, paus i sitt arbete. Det kostar givetvis lika mycket oavsett om man röker, rullar tummarna eller bara petar navelludd en stund. Anledningen till att jag en gång i tiden började röka var att jag hade en chef som inte tillät pauser. Han kunde inte tolerera att någon satte sig ner för att vila benen någon minut. Däremot hade han stor förståelse för att man satte sig för att ta en cigg, eftersom han själv var nikotinist. Självklart blev cigaretten det nödvändiga alibit för att få en paus från arbetet. Gissa hur många icke-rökare vi hade på den arbetsplatsen? Jag puff ade på i många herrans år, långt efter att jag gått vidare i karriären – som journalist behövde jag inte ens ta en paus för att röka, det var bara att tända taggen och fortsätta skriva. Tills en arbetsgivare införde rökförbud i lokalerna. Visst gruff ade jag en del mot förbudet, men upptäckte snart att det gick utmärkt att jobba utan att suga i sig gift. Trots tio års intensivt rökande var jag tydligen inte beroende. Alla har dock inte den turen. I dag tål jag knappt lukten av en rökare. Kan inte begripa att man satt och spillde aska i tangentbordet och ständigt stank tobak. Som hängiven rökmotståndare blir jag ändå upprörd å mina före detta medmissbrukares vägnar när jag ser Folkhälsoinstitutets beräkningar. Att sätta prislappar på olika kategorier anställda är farligt. Hur mycket kostar en dagisförälder, som drar på sig ideliga smittor? Eller en pollenallergiker? Eller någon som har taskig mage och måste springa på toaletten stup i kvarten? För att inte tala om alla koff einister som dessutom ofta får sitt missbruk betalt av arbetsgivaren? Vi har en företagskultur som stirrar sig blind på siffror, så vad hindrar arbetsgivare från att sparka eller låta bli att anställa rökare, nu när de vet hur mycket de kostar per år? Och sedan är steget kort att börja snegla på andra som av olika anledningar behöver ta en paus i arbetet eller är sjuka mer än snittet. Med siffermissbrukande arbetsgivare måste man ta det lite varsamt. Det hade varit listigare av Folkhälsoinstitutet att vända på kuttingen och avslöja hur snabbt en arbetsgivare tjänar in utgiften av att bekosta rökavvänjning för sin personal. Och jag vill gärna se uträkningar om hur mycket företagen kan spara på att undvika misstag och olyckor genom att låta personalen ta paus när den behöver. Svarar fackförbundet upp till ungas krav och behov? Blir avtalsrörelsen 2010 en större utmaning än någonsin? Hur påverkar den svenska fackföreningsrörelsen EU? Missa inte Fackförbundsforum den 8 oktober! Missa inte årets upplaga av Fackförbundsforum där vi samlar tongivande aktörer och företrädare för flera fackförbund – du möter bland andra Sture Nordh, Thomas Gustavsson, Anders Ferbeoch och Hanna Brant González. Du får ta del av visionärernas insikter, specialisternas analyser och konkreta råd inför framtiden. Boka torsdagen den 8 oktober 2009, kl 13-17, Polstjärnan, Sveavägen 77 i Stockholm och anmäl dig via www.pwc.com/se/kalendarium – välkommen! Världens vackraste ord: i morgon. Tack vare framgångsrik forskning överlever i dag mer än hälften av alla människor i Sverige som drabbas av cancer. Med mer forskning kan vi rädda ännu fler i framtiden. Ge en gåva enkelt på cancerfonden.se Vi tänker besegra cancer. Vill du vara med? JOHANNA ROVIRA 020-59 59 59 | Plusgiro 90 1986-0 6-09 KOLLEGA 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68