Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44 »Problemet är att klimatkompenseri
ng kräver altruism. Du får ingen speciell nytta av det, mer än kanske gott samvete.« fl ygresa Arlanda-Landvetter släpper ut 70 kilo enligt SAS beräkning (144 kg enligt Luftfartsverket, som dubblar utsläppsberäkningen eftersom andra utsläpp kan påverka klimatet på hög höjd). Och då ska man förmodligen ta sig in till stan från flygplatsen också. Kritiker har påpekat att kvaliteten på projekten varierar och att det är svårt att veta att de genomförs på rätt sätt och att inte för mycket går till administration. Eller kanske skulle träden ha planterats eller vindkraftverken byggts även utan mina pengar? Det fi nns två sätt att kompensera för sina utsläpp, dels investera i projekt som minskar utsläpp någon annanstans, dels köpa utsläppsrätter som gör att det blir dyrare för andra företag att släppa ut koldioxid, och därmed göra det mer lönsamt för dem att satsa på energisnålare teknik. Det förstnämnda är det vanligaste om du har skapat Gold Standard, som ställer ännu högre krav på projekten, till exempel kan inte trädplanteringsprojekt få Gold Standard. CDM- och Gold Standard-projekt är kontrollerade och registrerade, och skulle inte ha genomförts utan de satsade slantarna. Det fungerar ungefär så här: Någonstans, till exempel i Indien eller Kina, byggs vindkraftverk eller startas ett biogasprojekt. Projektet minskar utsläppen av växthusgaser. När det godkänts enligt CDM-reglerna kan aktörer som exempelvis Atmosfair eller Tricorona sälja certifikat som motsvarar utsläppsminskningen till företag som vill klimatkompensera sin verksamhet. I slutänden är det kanske du, som ska ut på din semesterresa, som betalar när du klimatkompenserar via resebyråns hemsida. Satsa pengar på solfångare... kompenserar för dina egna resor. Då investerar man i vindkraft, solenergi, biomassa som ska ersätta fossila bränslen, effektivare vedspisar etc. Här ingår också trädplanteringsprojekt eftersom växande träd lagrar koldioxid. Men eftersom det är svårt att veta att träden verkligen står kvar, och svårt att veta hur länge, så har den metoden varit särskilt kritiserad. Projekten bör vara certifi erade enligt CDM, Clean Development Mechanism, som finns reglerat i FN:s Kyotoprotokoll. Många enskilda organisationer tycker att man bör gå längre och 44 KOLLEGA 6-09 De flesta CDM-projekt pågår i Kina. Kanske inte så konstigt om man tänker på att exempelvis varje svensk, genom alla prylar som vi importerar, orsakar mer växthusgasutsläpp i Kina än vad den genomsnittlige kinesen gör. Med tanke på alla kritiska synpunkter, ska man kompensera för sina klimatutsläpp? Jag frågar Stefan Gössling, professor som forskat mycket kring resandet och flygets påverkan på miljön. Idag kompenseras endast två procent av fl ygresorna, och han är rädd för att det blir än färre i och med den ekonomiska krisen. – Jag klimatkompenserar, men man ska veta vad man väljer så att man kan förlita sig på att det verkligen sker en minskning av utsläppen. Man behöver inte titta så mycket på vilka projekt det är eller om det är ett vinstdrivande företag som genomför dem eller inte, utan det viktiga är att det är CDM- eller Gold Standard-projekt, säger han. Själv tycker han att Gold Standard är det man bör välja, där är kraven högre och man kan lita på att projekten inte är lönsamma och skulle ha genomförts ändå. Stefan Gössling använder tyska Atmosfair när han kompenserar för sina utsläpp. Han känner till dem, de har bara Gold Standard-projekt och det mesta av pengarna går direkt till projekten. – Men det betyder att de som arbetar där har extremt låga löner, konstaterar han. Enligt Tricorona, en stor aktör i branschen, är det överlag bättre koll på projekten idag än tidigare. Och någon nedgång har de inte märkt, tvärtom. – Det tog fart för oss förra hösten, ungefär samtidigt som den ekonomiska krisen, berättar Per Egstam, vd på Tricorona Climate Partner. Att köpa utsläppsrätter då, är det ett alterna- tiv? Tanken är att om många köper dessa, så blir det färre utsläppsrätter på marknaden, och därmed blir de dyrare för de företag som ingår i EU:s system för utsläppshandel och som måste ha dem. Resultatet: det blir relativt sett lönsammare för företagen att satsa på energisnål ny teknik. Problemet är bara att utsläppsrätterna har delats ut gratis. Under förra handelsperioden fi ck många företag så många att de kunde sälja dem och få en nätt liten vinst. I det läget, när det finns ett överskott på utsläppsrätter, gör det ingen nytta att köpa dem, tycker Stefan Gössling. 2012 kommer flyget med i systemet med utsläppshandel. Då kommer 85 procent av utsläppsrätterna att skänkas till branschen, resten auktioneras ut. Stefan Gössling är kritisk till detta, han tycker att allt borde auktioneras ut. Naturskyddsföreningen är en av flera aktörer som säljer utsläppsrätter, men de vill inte använda ordet klimatkompensation. De är rädda att vi inte förändrar vår egen livsstil om vi tror att vi lätt kan kompensera för den. Utsläppsrätter ser de som ett steg på vägen, även om de också anser att det är fel att dela ut dem gratis till företag. – Förorenarna ska betala, säger Emma Lindberg, klimathandläggare på Naturskyddsföreningen. Jag är bara en människa av miljarder på jorden, just min resa betyder väl ingenting? Och förresten, kan man lita på att växthuseffekten fi nns? Och kan jag lita på projekten? – Problemet är att klimatkompensering kräver altruism. Du får ingen speciell nytta av det, mer än kanske gott samvete. Och folk letar permanent efter anledningar att inte göra något, säger Stefan Gössling. Jag kompenserade min resa till London i alla fall. Men frågan är om jag borde ha åkt dit? Det allra bästa vore ju att ha satsat på projekt som minskar utsläppen – och samtidigt stannat hemma. ➼ TRONS/SCANPIX
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68