Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55 OPINION TOMMY ZETTERWALL TF CHEFRE
DAKTÖR Betalt för all tid man ”står till arbetsgivarens förfogande” har seglat upp som en het fråga inför avtalsrörelsen. Här ingår i första hand tjänsteresor med långa arbetsdagar. Men också att vara ständigt tillgänglig även när man är ledig. Vid Unionens avtalskonferenser runt om i landet kom kravet i topp. Vi ska sluta bjussa arbetsgivaren på gratis arbetstid, var hållningen. Som nummer två kom skärpta villkor för att avtala bort rätten till ersättning för övertid. Även här vittnar många om missbruk. För några extra semesterdagar, och möjligen en smärre lönehöjning, har det blivit fritt fram att jobba hur mycket som helst. Övertidsspärrarna har inte kommit till för att någon missunnar oss extra slantar. Utan för att det är svårt att säga ifrån. Många brottas med den egna prestationsångesten, särskilt när det är kul jobb och smickrande med ansvar. Fler semesterdagar och kor- tare arbetstid kommer högt i en webbenkät med Unionens medlemmar. Ungefär hälften svarar att de jobbar mer än 40 timmar i veckan och många att de har obekväm arbetstid. Allt fl er tjänstemän arbetar ”förskjuten arbetstid med skiftliknande villkor”. De är på jobbet när andra är lediga och tvingas pussla mer än de fl esta för att få det att funka med familj och vänner. Ändå har de inte, till skillnad från skiftarbetare, kortare arbetstid. Det är hög tid att kapa arbetstiden med några timmar i veckan. KONTAKT: TOMMY.ZETTERWALL@KOLLEGA.SE Ledare: Tid är pengar och många är tröttapå att jobba gratis. Nuväxer kravet på att fåbetalt för all tid man ställer upp för arbetsgivaren. ANDERS WIKLUND/SCANPIX stället att du ska ställa upp med kort varsel på obekväma tider, eller konjunkturanpassa din arbetstid. Förhandlingarna om att skärpa EU:s arbetstidsdirektiv bröt samman i våras. Ett stort bakslag hotade, då ministerrådet ville ge arbetsgivarna rätt att införa årsarbetstid, utan uppgörelser med facket. Anställda skulle kunna tvingas jobba 78 timmar i veckan i fem månader, för att sedan skickas hem resten av året, om bolaget så önskade. Nu får Europafacket ladda om. Kortare arbetstid är alltjämt »Du ska ställa upp med kort varsel på obekväma tider, eller konjunkturanpassa din arbetstid.« Ofoget med delade arbetspass, så kallade split shift, där man jobbar några timmar på morgonen för att sen gå igång på nytt senare på dagen, väckte starka reaktioner på avtalskonferenserna. Här efterlyser många ett förbud. Flexibel arbetstid är bra för de fl esta. Förutsatt att man har kontroll över sina arbetsuppgifter och kan styra sina tider. Som så ofta är det en fråga om makt. För arbetsgivarna betyder det i ett viktigt medlemskrav. Men för många gäller det att komma ner i 40 timmar i veckan. Och att få arbetsgivaren att respektera dygnsvilan och andra skyddsregler som man tummat på när ledstjärnan varit att allt ska vara igång dygnet runt. Under de pågående krisavtalen har tjänstemän vittnat om hårdare slit, ibland med längre arbetsdagar. Kraven har inte sänkts utan lika mycket ska ofta uträttas på fyra dagar som på fem. Med en lön som är 10-20 procent lägre. Det är ingen populär flexibilitet. I upptakten inför avtalsrörelsen attackerar arbetsgivarna arbetstiderna. Almega talar om rigida bestämmelser som måste bort. Christer Ågren på Svenskt Näringsliv ser flexiblare arbetstider som något som möjligen kan rucka på noll kronor i lönepåslag. I alla fall om det sänker företagens kostnader. Det låter generöst. 6-09 KOLLEGA 55 MARIE SWARTZ/SCANPIX
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68