Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35 En stor majoritet troratt de skull
e utsättas för repressalier om de larmade om missförhållande på sin arbetsplats i media, visar den enkät som Kollega gjort bland nästan 1 200 medlemmar. Rädslan stor för att avslöja missförhållanden V isslare, eller Whistle blowers, som slår larm behövs. Det tycker sex av tio tillfrågade. Men man bör inte gå ut i media direkt och berätta om missförhållanden på arbetsplatsen. Först bör man vända sig till fack eller arbetsgivare, anser en lika stor andel. Om man nu tycker att visslare behövs borde många själva kunna tänka sig att vända sig till media. Men riktigt så enkelt är det inte. Bara två av tio svarar att de själva skulle kunna bli visslare. Fyra av tio säger nej, resten svarar ”vet ej”. Här är skillnaden mellan kvinnor och män i ögonfallande. Kvinnorna är betydligt försiktigare, alternativt ärligare, i sina svar. Bara 18 procent av kvinnor, jämfört med 27 procent av männen säger att de själva skulle kunna bli den som slå larm. Det är inte särskilt underligt, rädslan för repressalier är utbredd. På frågan vilken repressalie man tror att man skulle utsättas för är det vanligaste svaret en skarp tillrättavisning. Men det är också vanligt att man tror att man skulle bli avskedad eller få en varning. Först på fjärde plats kommer svaret ingen repressalie alls. Det som de anställda tror är minst sannolikt är att de skulle drabbas av löneavdrag. Om ens egen arbetsgivare skulle ta initiativ till en personalförmån som är olaglig och syftar till att lura samhället på pengar skulle åtta av tio agera. Så gott som samtliga skulle framföra invändningar i första hand till arbetsgivaren, i andra hand till facket. Bara en av hundra skulle tipsa press, radio eller teve. Medlemmarna har också fått ge öppna svar på varför de inte skulle kunna bli visslare. Många svarar att de skulle försöka lösa problemet internt i stället. ”Jag tycker att vi ska jobba med öppet klimat, det handlar om etik och moral”, svarar någon. ”Går problemen inte att lösa utan att kalla in media så skulle jag nog hellre välja att sluta på den arbetsplatsen”, skriver en medlem. Andra påpekar att de är lojala mot företaget och skulle känna sig som ”tjallare”. ”Jag har svårt att gå bakom ryggen på arbetsgivare och kollegor”, ”Det påminner för mycket om angivare under nazismen” och ”Jag skulle känna mig som en förrädare”, är några svar. Ingvar Bratt Visslare vi minns Ingvar Bratt Han var civilingenjören på Bofors som 1985 avslöjade bolagets olagliga vapenexport. I stället för att sälja robotar till Singapore, vilket svenska regeringen hade gett tillstånd till, fann Bratt bevis för att vapnen skickades till Dubai och Bahrain. Tre direktörer på Bofors dömdes senare till villkorlig dom för sin inblandning i smugglingen. Ingvar Bratt förlorade sitt jobb och fi ck ge namn till en ny lag om företagshemligheter, lex Bratt. Sarah Wägnert Undersköterskan som 1997 slog larm om vanvården av äldre på Polhems- gården i Solna. Wägnert kritiserade öppet sin arbetsgivare ISS Care, som på uppdrag av kommunen bedrev vården. Så småningom gav hennes agerande upphov till en ändring i socialtjänstlagen – lex Sarah, som innebär att den som jobbar inom service och omvårdnad av äldre och funktionshindrade ska anmäla vanvård till socialnämnden. Anders Ahlmark ”Fången på fyren” blev omplacerad och utfryst på sitt jobb på Sjöfartsverket sedan han gått till media med uppgifter om att det var verkets misstag som orsakat en oljekatastrof när det ryska fartygetTsesis gick på grund och sprang läck 1977. Sjöfartsverket lade skulden på lotsen och kaptenen på det ryska fartyget. Efter att lönlöst ha påpekat för sina överordnade att sjökorten var felaktiga gick Ahlmark ut i media med uppgiften. Ahlmark omplacerades och arbetade en tid på en fyr på Öland. Tiotalet år senare köptes han ut från Sjöfartsverket. Jeffrey Wigand Insidermannen som avslöjade att tobaksbolaget Brown & Williamson, där Wigand tidigare jobbade med forskning och utveckling, medvetet tillförde cigaretterna nikotin för att skapa ett större beroende bland rökarna. Han säger sig ha utstått trakasserier och dödshot efter sitt avslöjande i CBS 60 Minutes. Peter Rost Han var vice vd för Pfi zer i USA när han attackerade läkemedelsindustrins affärsmetoder. Han förespråkade parallellimport som ett sätt att sänka kostnaderna för läkemedel, vilket inte gjorde honom populär inom branschen. Rost avslöjade också Pfi zers oetiska säljargument av tillväxthormonet Genotropin, som används för tillväxthämmade, men som Pfi zer påstod också kunde bromsa åldrande. 6-09 KOLLEGA 35 Sarah Wägnert Anders Ahlmark ERICH STERING/SCANPIX JOAKIM BERGLUND/SCANPIX JAN DÜSING/SCANPIX
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68