Advokaten 1
REPORTAGE tillsammans med kollegan Rea S. Peñol p
å NUPL:s kontor i huvudstaden Manila. sker i dagsljus på folkfyllda platser med många vittnen. Förövarna är inte det minsta rädda för att gripas av polisen och ingen vågar vittna. Därefter blir det inga utredningar alls eller så misslyckas de. Jag kallar det för ett totalt ointresse. Bara regeringen kan ligga bakom detta, hävdar Neri Colmenares. Dessutom är det självaste presidenten som hotar advokater. Filippinerna är en republik där presidenten både är statschef, regeringschef och militär överbefälhavare. – Självklart är det olagligt att mordhota folk, men presidenten har immunitet, säger han. INTERNATIONELLA REAKTIONER Våren 2019 gick NUPL till Högsta domstolen och begärde en så kallad amparokungörelse, vilket är ett rättsmedel tillgängligt för personer vars liv, frihet och säkerhet kränks eller är i fara. Man begärde även ett tillfälligt förbud för presidenten och säkerhetsADVOKATEN NR 3 • 2020 styrkorna att hota och skada advokaternas liv och säkerhet. – Men fallet lades ned. Högsta domstolen ansåg inte att det fanns hot mot våra liv, frihet och säkerhet. Den menade att det heller inte existerade några identifierbara personer som hotade oss och att rödmärkning inte var ett hot, säger Neri Colmenares. Han är kritisk till beslutet. – Vi menar att rödmärkning, eller narkotikamärkning, av advokater inte ska tas med en klackspark. De blir ju avrättade, säger han. Nu förbereder NUPL olika mål inför att Dutertes mandat går ut 2022. Såväl det filippinska advokatsamfundet (Integrated Bar of the Philippines) som International Bar Association har fördömt morden på advokater. I februari 2018 inledde Internationella brottsmålsdomstolen (ICC) en förundersökning mot presidenten om brott mot mänskligheten i kriget mot droger. En månad senare lämnade Filippinerna ICC. Den 11 juli 2019 röstade FN:s råd för mänskliga rättigheter igenom en resolution om att FN:s människorättsorgan, OHCHR, ska ta fram en rapport om människorättssituationen i Filippinerna. Duterte har sagt att inga utredare från FN kommer att släppas in i landet och att ICC inte har domsrätt över honom. Romstadgans artikel 127 stipulerar emellertid att även om en stat lämnar ICC så ska det inte ”på något sätt inverka på den fortsatta behandlingen av någon fråga som var under behandling av Domstolen före den dag då det (frånträdet) trädde i kraft”. Förundersökning beräknas vara klar under 2020. Det är dock föga troligt att Duterte kommer att infinna sig i Haag om han åtalas. – Även om inte presidenten bryr sig om ICC och FN så finns det andra i regeringen som gör det, till exempel på Handelsministeriet. Internationella åtgärder och uttalanden är viktiga. Det kan förhindra nya mord, säger han. ¶ 21