Advokaten 1
PRAKTISK JURIDIK Skattetvister – synpunkter skatt
eadvokats Advokat Peter Nordquist belyser flera frågor kopplade till skattetvister, bland annat förtroendet för Skatteverket, den ”lömska” sakprocessen och rättssäkerheten i skatteärenden. Nordquist manar till debatt och eftertanke bland dem som arbetar med skattetvister, såväl ombud som domare och skattetjänstemän. M itt syfte med denna artikel är att övergripande lyfta fram några frågor relaterade till skattetvister, vilka jag tycker är särskilt intressanta. Det jag anger är framförallt baserat på vad jag erfarit och noterat som ombud i ett betydande antal skatteprocesser alltsedan början av 1980talet, i första hand för stora bolag eller bolag som ingår i stora koncerner, både ”svenskägda” och ägda av utländska moderbolag direkt eller indirekt. Till grund för det jag anger ligger också erfarenheter, kunskaper och intryck jag fått genom deltagande i lagstiftningsarbete, seminarier och föreläsningar samt studier av många domar, avhandlingar och artiklar på området och, inte minst, ett mångårigt engagemang vad gäller rättssäkerhetsfrågor på skatteområdet. De frågor jag tar upp efter en inledande problemorientering (avsnitt 1) tas upp under följande rubriker: Förtroendet för Skatteverket (avsnitt 2), förtroendet för förvaltningsrätterna (avsnitt 3), några specifika spörsmål gällande processen hos förvaltningsrätt (avsnitt 4), den ”lömska” sakprocessen (avsnitt 5), rätten att höra vittnen (avsnitt 6), domarnas kunskaper när det gäller den materiella skattelagstiftningen (avsnitt 7), rätten till ersättning för 44 PRESENTATION Peter Nordquist har arbetat som skatterådgivare till stora företag och som ombud åt företag i flera omfattande skatteprocesser. Under många år var han verksam vid Mannheimer Swartling Advokatbyrå. Nordquist har även varit ordförande för Institutet Skatter & Rättssäkerhet samt Stockholms handelskammares skattekommitté. Sedan 2012 driver han egen verksamhet som pensionär. kostnaderna i skattetvister (avsnitt 8) och debatten gällande rättssäkerheten i skatteärenden (avsnitt 9). I ett sista avsnitt (avsnitt 10) rundar jag av med förhoppningen att fler vill ge sin syn på olika problem och frågeställningar i skattetvister. Det finns mycket mer att säga än det jag ger uttryck för i avsnitten 1–9. Det jag anger är, om inte annat anges, mina personliga uppfattningar och ingenting annat. 1 INLEDANDE PROBLEMORIENTERING Att vi som medborgare har att betala in den skatt till svenska staten som följer av gällande regler är en självklarhet. För de beslutande organen (Skatteverket och förvaltningsdomstolarna) gäller principen om likabehandling, saklighet och opartiskhet samt att rättskipningen ska vara fri från godtycke. Det hela är dock inte så enkelt som det låter. För det första är skattebestämmelserna många gånger otydliga i sin utformning och därmed svårtolkade. För det andra finns det situationer som inte är lagreglerade. Problematiskt härvidlag är bland annat det som ofta omtalas som ”skatterättslig genomsyn”, det vill säga ett utrönande av ”handlingarnas verkliga innebörd”. Problemet är att man vid en ”genomsyn” lätt blir subjektiv i sin bedömning; man ser det man vill se. Det är det man ”ser” som sedan läggs till grund för den skatterättsliga bedömningen. Olika typer av ekonomiska beräkningar är ett annat exempel. För det tredje så handlar det många gånger om svåra bevisfrågor. Med några få undantag finns det inga skrivna bevisregler, utan det är genom praxis upparbetade normer som gäller. Av väsentlig betydelse för en ”god” rättskipning är att varken Skatteverket eller skattedomstolarna låter sig påverkas av sådant som populism eller innehållet i tidningsartiklar och artiklar på sociala media vars syfte är att peka ut vissa medborgare eller företag som klandervärda skattebetalare, det vill säga som ”skattesmitare”. En skattebetalare kan hamna under den kategorien även om han följt gällande ADVOKATEN NR 3 • 2020