Advokaten 1
» öga som den rättssökande måste passera för att
få ekonomiskt stöd i sin process. Bakom rättshjälpslagens korta formulering om behov – ”Rättshjälp får beviljas om den rättssökande behöver juridiskt biträde utöver rådgivning och detta behov inte kan tillgodoses på annat sätt” – döljs en rad föreställningar om när ett biträde är behövligt och inte. I vissa vanliga måltyper ställs därtill krav på särskilda skäl för att rättshjälp ska beviljas, vilket gör behovsprövningen än mer restriktiv. Här faller bland annat många familjerättsliga mål bort, liksom så kallade ”förenklade tvistemål” om mindre belopp (ofta konsumenttvister) samt de flesta arbetsrättstvister. Men mest bekymmersamt är, enligt Sebastian Wejedal, att förvaltningsmålen helt hamnat utanför rättshjälpssystemet. I stället finns en möjlighet att få offentligt biträde, men bara i tvångsvårdmål och utlänningsmål. – Att lagstiftningen gjordes så smal berodde ju inte ursprungligen på att man tänkte att detta var de enda förvaltningsmål där det fanns behov, utan på att rättshjälpslagen då var ganska generös och omfattade också förvaltningsmål, påpekar Wejedal. Han tillägger att även försäkringsAtt behovet av juridiskt bistånd är mindre i förvaltningsprocessen än i tvistemål förklaras som regel med förvaltningsdomstolarnas utredningsskyldighet, officialprövningen. I sin avhandling undersöker Sebastian Wejedal det argumentet grundligt, och finner att det inte håller måttet i alla förvaltningsmål. Snarare är biträdesbehovet rättsligt konstruerat, menar han. Dessutom anar han ekonomiska hänsyn bakom begränsningen. ”Att försöka besvara frågan varför enskilda anses sakna behov av biträde i förvaltningsmål utan att beakta detta statsfinansiella intresse framstår – milt uttryckt – som naivt” skriver Wejedal. ”Det finns inget lagstöd för en förvaltningsdomstol att döma ut en kostnadsersättning och det betraktar förvaltningsdomstolarna själva som ett hinder för att göra det. De anser sig lagligt bolagen begränsar rättsskyddet på samma sätt. Sammantaget gör det att enskilda människor i praktiken ofta ställs utan möjlighet till juridisk hjälp i just de angelägenheter där de mest troligt behöver den. – När man tänker kring vilken typ av rättsliga proförhindrade att bifalla ett kostnadsyrkande.” sebastian wejedal BITRÄDEN INTE ETT PROBLEM Svårigheten att få rättshjälp eller rättsskydd i förvaltningsprocessen lyftes fram av Svenska avdelningen av Internationella juristkommissionen (ICJ), när ICJ under hösten 2019 presenterade sitt rättspolitiska program för Sverige. Reglerna innebär, anser ICJ, att enskilda inte kan få upprättelse när deras mänskliga rättigheter kränks. Ett exempel är när män niskor med funktionsvariationer möter bristande tillgänglighet i samhället. Sebastian Wejedal har många kontakter inom funktionsrättsrörelsen, den som tidigare kallades handikapprörelsen. Rörelsens medlemmar uppblem som de människor får som inte har invecklade kommersiella förhållanden eller begår brott, så är det ju förvaltningsmål, en vårdnadstvist med anknytande frågor eller ett förenklat tvistemål. I alla de typerna är man väldigt restriktiv i behovsprövningen, konstaterar Wejedal. ANSLAG RÄTTSLIGA BITRÄDEN År 2018 2017 2016 2015 2014 2013 2012 2011 2010 2009 45 900 44 100 42 300 41 300 40 900 40 000 38 800 37 800 36 400 34 200 lever många gånger hur förvaltningsrättsliga beslut kan vara helt avgörande för deras möjligheter att leva sitt liv, som när personlig assistans ska prövas. Här bistår dock ofta assistansbolagen med juridisk hjälp och rättsligt biträde, något som ibland beskrivs som ett problem, berättar Wejedal. – I vissa förarbeten sägs att kostnaderna för assisAnslag rättsväsendet Anslag rättshjälp Rättshjälpen som andel av miljoner kronor miljoner kronor 248 250 262 274 249 237 218 205 181 173 tansen ökar, och att en anledning till detta är att de assistansberättigade har kvalificerade ombud. Alltså i praktiken att juristerna lyckas lura förvaltningsdomstolarna att människor har rätt till mer ersättning än de verkligen har, säger Sebastian Wejedal, och fortsätter: – Sakfrågan i målet kan vara om en person kan föra anslagen till rättsväsendet 0,54 % 0,56 % 0,60 % 0,66% 0,61 % 0,59 % 0,56 % 0,54 % 0,50 % 0,51 % Källa: Budgetpropositioner, Domstolsverkets årsredovisningar 30 30 maten till munnen, ta på sina kläder, sköta sin intimhygien. Det är vad processen handlar om. Men man förutsätts kunna föra sin egen talan inför domstol. Det blir för mig väldigt bakvänt. I stället för att se biträdet som ett problem tror Sebastian Wejedal att ett kompetent biträde många gånger kan bidra till en mer effektiv rättslig prövning – och kanske att vissa prövningar inte alls behöver göras. – Man kan se i exempelvis förvaltningsmålen att besluten väldigt sällan ändras. Det beror säkert på att människor överklagar i väldigt stor utsträckning, för att de inte kan göra bedömningen av om ett beslut är ADVOKATEN NR 3 • 2020