Buffé 1
MÖTET Hitta stilen – för livet Ställ dig upp en g
ång i halvtimmen. Så lyder livsstilsprofessorns mesta hälsoknep. Och sluta prata kost. Mat är mycket godare. Möt Mai-Lis Hellénius, som inte räds vare sig fett eller kolhydrater. Text Camilla Thörnqvist Foto Peter Knutson S å här i februari när de högtravande nyårslöftena bleknat rejält är det lätt att falla in i de gamla vanorna igen. Fullt förståeligt och mänskligt, menar livsstilsprofessorn Mai-Lis Hellénius. – Det är så himla vanligt att man går all in: »Nu ska jag åka Tjejvasan eller gå ner tolv kilo före resan till Västindien.« Som de flesta vet håller det sällan. I stället blir man besviken – igen och igen. Så hur gör man då för att få till förändringar när det gäller mat och rörelse som faktiskt håller över tid och till och med kan bli en god vana för resten av livet? Mai-Lis knep för att nå målen är att ha en plan för vad man vill åstadkomma och lägga ribban så lågt att den inte går att riva. Och sluta stirra blint på vågen. Vi är så extremt fixerade vid att banta och mäta allt i kilon. Men vikten i sig är ingen jättestark hälsomarkör jämfört med hur mycket vi rör på oss. – På så vis är det synd att maten får sådan fokus i media, när det har kommit så otroligt mycket bra forskning om vad som händer med midjemått och ämnesomsättning bara genom att vi ställer oss upp och sträcker på benen en gång i halvtimmen, säger hon och reser sig demonstrativt från kafésoffan. VI SOM BOR i norra Europa motionerar visserligen mer och mer, kanske mest i hela världen, men däremellan sitter vi också mest still i hela världen. Skärmtiden, den tid vi ägnar åt att sitta framför teven, datorn och mobilen, har tagit över våra liv. I dag umgås vi via skärmen, jobbar via skärmen och ser på världen via skärmen. 24 B U F F É 2 • 201 4 – Vi har kommit så långt i vårt stillasittande att det inte går att banta bort. Inte heller att kompensera med en timme på gymmet, för dygnet består av 23 timmar till. Långvarigt stillasittandet är en av vår tids största hälsofaror, menar Mai-Lis. Som överläkare på Sveriges första livsstilsmottagning, vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna, träffar Mai-Lis varje dag personer som behöver hjälp att ändra vanor som gör dem sjuka. – Den med högt blodtryck kanske ska tänka på saltet, för någon med nyupptäckt diabetes är kvaliteten på kolhydrater och ökad fysisk aktivitet jätteviktig, och den med förhöjda blodfetter kan behöva lära sig mer om fettkvalitet, berättar hon. ÄVEN OM livsstilsråden varierar från person till person är det generella receptet för ett långt och friskt liv en kombination av vardagsrörelse och hälsosam mat, tillsammans med bra sömn och inte alltför mycket stress. Men vad är egentligen hälsosam mat? Den senaste upplagan av de nordiska näringsrekommendationerna, som Mai-Lis varit delaktig i, ger de färskaste svaren på vilken mat vi ska äta för att minska risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom, cancer, Mai-Lis Hellénius ÅLDER: 60 år. BOR: I Sollentuna. FAMILJ: Make, utflugen son och en katt. YRKE: Överläkare på Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska Universitetsjukhuset, och »livsstilsprofessor« (egentligen professor i kardiovaskulär prevention) på Karolinska Institutet. FRITIDSINTRESSEN: Skriva kokböcker, laga mat, leda gympa och slå in julklappar! LAGAR HELST: Gammeldags medelhavsmat. BÄSTA SNABBMATEN: Bönor på burk! Superbra i sallader eller i en god röra på mackan. JAG MED TRE ORD: Uthållig, orädd enligt maken och »allt ordnar sig«-mentalitet. övervikt och typ 2-diabetes. I korthet handlar det om att äta mer grönsaker, framför allt gröna grönsaker som broccoli och spenat, frukt och bär, fisk, skaldjur, ljust kött som kyckling, bönor och ärter, osaltade nötter och frön, flytande fetter samt fiber- och fullkornsrika produkter. Och minska på läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, charkuterier, salt och feta mejeriprodukter. Intet nytt under solen, kan man tycka. – Det som är nytt är att man tittar mer på hälsosamma matmönster, vilken mat som är bra för oss, än att fokusera på enskilda