LFV Årsredovisning 2021 1
L F V 2021 F ÖR V AL TN INGSBERÄ T TELSE MIL JÖ O
CH HÅLLB ARHET HÖGRE MILJÖKRAV FÖR HELA FLYGBRANSCHEN Klimatförändringarna och de tuffa klimatmål som de leder till, för med sig höga krav på alla aktörer i flygbranschen. LFV bidrar inom flera områden för att skapa förutsättningar för minskade utsläpp. I slutet av sommaren 2021 offentliggjorde FN:s klimatpanel IPCC sin sjätte klimatrapport som sammanfattade de vetenskapliga beläggen och förklaringsmodellerna för den globala uppvärmningen. Rapporten beskriver att det är otvetydigt att mänsklig påverkan har värmt upp atmosfären, haven och landytorna samt att storskaliga och snabba förändringar i atmosfären redan har inträffat. De skriver även att 1,5-gradersmålet kommer att missas om inte omfattande åtgärder vidtas för att reducera utsläppen av CO₂ och andra växthusgaser. EU-kommissionen har genom den europeiska gröna EU-kommissionen har genom den europeiska gröna given skapat en färdplan vars målsättning är att senast år 2050 göra Europa till den första klimatneutrala världsdelen. given skapat en färdplan vars målsättning är att senast år 2050 göra Europa till den första klimatneutrala världsdelen. När det gäller flyget påpekar EU-kommissionen exempelvis att transportpriserna måste återspegla den inverkan som transporterna har på miljön. I den gröna given framhålls också att teknik, hållbara lösningar och banbrytande innovation är avgörande för att nå målen. Under 2020 undersökte den europeiska flygsäkerhetsmyndigheten EASA potentiella lösningar. Många klimatåtgärder fokuserar på koldioxidutsläpp, men i EASAs sammanställning lades all vikt på flygets icke-koldioxidutsläpp och de åtgärder som eventuellt skulle kunna tas upp på europeisk nivå, för att kraftigt kunna minska flygets höghöjdseffekter. Alla aktörer i branschen kommer att behöva ta ett stort miljöansvar. Det innebär exempelvis en ökad takt i omställningen till hållbara flygbränslen, utveckling av framtidens elflyg, men också krav på flygtrafiktjänst och luftrum för att skapa förutsättningar för minskade utsläpp. UTVECKLING INOM DRIVMEDEL El- eller hybridflygplan betraktas som en attraktiv lösning på flygets miljöutmaningar, men utvecklingen står inför stora tekniska utmaningar för att sådana flygplan kunna bli konkurrenskraftiga. De elflygplan som först kommer ut på marknaden kommer att vara små och ha begränsad räckvidd. Även vätgasflyg har tekniska utmaningar, men för sådana flyg är även infrastrukturen för tillverkning och distribution av bränsle en stor utmaning. Till skillnad från elflyg kan vätgasflyg teoretiskt sett ha längre räckvidder, men det medför flyg med färre passagerare eftersom bränslet tar upp en större volym av flygplanet. Fördelen med vätgasflyg är att det kan kombineras med dagens motorteknologi. Att flyga med bio32 bränsle är möjligt med dagens flygplan och är enbart begränsad av bränsle produktionen. MODERNISERING AV LUFTRUMMET Sveriges luftrum är till stora delar omodernt och bygger på flygets förutsättningar under 1980- och 90-talen. Idag är både kraven och förutsättningarna annorlunda. Analyser av flygtrafiken i Sverige och kartläggning av nuvarande och kommande behov hos användarna av luftrummet visar att det finns brister som behöver åtgärdas. LFV driver projektet Swea som står för Sweden Airspace Project. Swea etapp 1 och etapp 2 är början på en omfattande luftrumsmodernisering i Sverige, vilken ska implementeras i slutet av 2023 och 2025. De första etapperna omfattar luftrummet för hantering av trafik till och från Stockholmsområdet. En luftrumsstruktur som tas fram inom Swea kommer att leda till positiva miljöeffekter genom minskad bränsleförbrukning för den flygtrafik som flyger till och från Arlanda. Projektet har gjort en bedömning av vad kortare flygsträckor, effektivare stig- och sjunkprofiler samt en harmoniserad hastighet i ankomstfasen skulle ge. Med antagandet att trafikvolymerna 2027/2028 är i nivå med 2019 års volymer, förväntas utsläppen till luft genom Swea minska med mellan 4 000 och 5 000 ton koldioxid per år. UTFORMNING AV UNDRE LUFTRUMMET I maj 2019 redovisade LFV ett regeringsuppdrag som omfattade en fördjupad studie om utformningen av det svenska luftrummet. Studien resulterade bland annat i ett förslag på luftrumsstrategi som kan utgöra underlag för uppdrag att genomföra en översyn av luftrummet. I strategin pekades bland annat på behovet av en översyn av det undre luftrummet för att säkerställa att luftfartyg kan flyga miljöeffektivt in till landets kontrollerade flygplatser. Detta utan att piloter behöver begära att flyga i okontrollerat luftrum samtidigt som tillgängligheten säkerställs för Försvarsmakten och andra användare av luftrummet på lägre höjder. I september 2021 fick LFV ett regeringsuppdrag som syftar till att föreslå hur luftrummet under 2 900 meters höjd ska utformas för att skapa bättre förutsättningar för miljövänligare flygningar till svenska flygplatser. Uppdraget ska delredovisas 31 mars 2022 och slutredovisas 31 augusti 2023.