WE 1
WE TACK VARE OSA TALAR ALLA OM ARBETSKLIMATET
förväntningar på en god arbetsmiljö, även om alla
företag ännu inte alltid har lyckats leva upp till dessa nya krav«, säger Daniel Gullstrand, PTK. Mer lösningsorienterat Bilden av OSA var innan den kom att den skulle reglera allt kring arbetsmiljöfrågor. »Verkligheten har blivit en annan och samtalet har förändrats. Med OSA kan vi få en mer lösningsfokuserad dialog ute på arbetsplatserna när det gäller stress och arbetsbelastning. Vi kan numera komma bort från den individuella skuldbeläggningen för att istället gå direkt på lösningarna. Vi har fått ett bättre konsekvenstänkande och fler förstår idag att den sociala arbetsmiljön har betydelse för sjukskrivningar och för de fysiska arbetsolyckorna«, säger Carola Löfstrand, LO. Dessutom har alla tack vare OSA ett gemensamt språk. »Vi har fått ett gemensamt språk med »Med OSA finns potential att åtgärder och arbetssätt allt mer verkligen kommer att leda till en bättre arbetsmiljö«, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig på Arbetsmiljöverket. Ändrat intressefokus Annars har Arbetsmiljöverket under dessa tre år märkt av ett ökat intresse för frågor kring arbetsbelastning och kränkande särbehandling. Och särskilt under det senaste året har intresset ytterligare skiftat fokus från grundläggande insikter om vad föreskrifterna egentligen handlar om till hur företagen rent praktiskt kan jobba med OSA i det dagliga arbetet. »Med de nya föreskrifterna har vi fått en perspektivförskjutning i arbetsmiljöfrågor – från individ- till organisationsfokus. Tack vare detta finns potential att åtgärder och arbetssätt allt mer verkligen kommer att leda till bättre arbetsmiljö«, säger Ulrich Stoetzer, sakkunnig när det gäller organisatoriska och sociala arbetsmiljöfrågor på Arbetsmiljöverket. En annan erfarenhet är att många inser att detta med psykosocial arbetsmiljö egentligen inte är så svårt. »Föreskrifterna har bidragit till ökade 6 definierade begrepp, som vi kan använda oss av för att beskriva vår arbetssituation, vad som är bra och vad som kan bli bättre. Det underlättar mycket, inte minst i arbetet mellan parterna på arbetsplatserna.«, säger Daniel Gullstrand, PTK. Småföretagen slarvar De större företagen med egna HR-funktioner och en stödjande organisation på plats ser ut att verkligen ha kommit igång med OSA och systematiskt arbetsmiljöarbete. Situationen är inte densamma hos de mindre arbetsgivarna. »Vi kan se att många mindre arbetsgivare långt ner i leverantörskedjorna, särskilt de som inte är med i en arbetsgivarorganisation, fortsätter att fokusera kortsiktigt utifrån vinstperspektiv och inte alls har samma säkerhets- och arbetsmiljötänk, som i de stora organisationerna. I alltför många av de mindre företagen slarvas det fortfarande med arbetsmiljöarbetet och en hög nivå av stress och press ökar risker för sjukskrivning och olyckor«, säger Carola Löfstrand, LO, och fortsätter: »De regionala skyddsombuden arbetar intensivt med att få även de små företagen att förstå vad arbetsmiljölagen kräver för att skydda arbetstagarnas hälsa och säkerhet och de ger råd om hur mindre företag bäst kommer igång med det systematiska arbetsmiljöarbetet. De regionala skyddsombuden gör skillnad ute på arbetsplatserna. De flesta chefer är tacksamma för detta kostnadsfria stöd. Sedan finns det ett fåtal arbetsgivare som reagerar negativt. Vid en inspektion av Arbetsmiljöverket kan de få erfara att detta kan bli en dyr lärpeng i form av vitesförelägganden, straffavgifter och företagsbot.« Chefernas ansvar Efterlevnaden av de nya föreskrifterna är i första hand arbetsgivarnas och arbetsledarnas ansvar. »Det yttersta ansvaret för arbetsmiljön »FÅ ARBETSGIVARE ÄR TANKELÄSARE. VI ÄR VARANDRAS ARBETSMILJÖ PÅ EN ARBETSPLATS. JAG SOM MEDARBETARE HAR OCKSÅ ETT EGET ANSVAR ATT BIDRA TILL EN GOD ARBETSMILJÖ FÖR MIG OCH MINA KOLLEGOR. « ANNA BERGSTEN SVENSKT NÄRINGSLIV vilar på arbetsgivaren, som sedan fördelar uppgifter i arbetsmiljöarbetet till en eller flera chefer. Cheferna har sedan en viktig uppgift i att försäkra sig om att arbetstagarna vet vilka arbetsuppgifter som de ska utföra och vilka som ska vara prioriterade när det är tidsbrist. De ska också försäkra sig om att medarbetarna vet var eller till vem de ska vända sig när de behöver stöd«, säger Daniel Gullstrand, PTK. Arbetsgivaren ansvarar för att chef och arbetsledare har tillräckliga kunskaper och praktiska förutsättningar för att kunna fullgöra sina arbetsmiljöuppgifter. »Det är skyddskommittén med chef och skyddsombud, som i samverkan ska planera arbetsmiljöarbetet och se till att det finns kunskaper och rutiner. Den ska också se till att handlingsplaner omsätts och följs upp. När OSA-arbetet följer samma systematik
WE MYNK SPRIDER KUNSKAP OM ARBETSMILJÖN
WE ASTRAZENECA STRÄVAR EFTER ATT BLI BÄST
WE OSA BYGGDES IN I HELIOS-PROJEKTET
WE BYGGBRANSCHEN HÅLLER NOLLAN
WE FÖRETAG DÅLIGA PÅ ATT MOTVERKA STRESS
WE AGERUS GÅR I SPETSEN MED HJÄLP AV FORSKNING
WE SSG ON SITE TAR INDUSTRIN MED STORM
WE PROFIL: ÅSA BERGMAN KONCERNCHEF SWECO
WE JAPANS NYA LAGAR MINSKAR ARBETSHETSEN
WE LÅNG NATTS FÄRD MOT DAG I KINA
WE OMFATTANDE ETIK-PROTESTER I SILICON VALLEY
WE STORA ENSO GÅR I BRÄSCHEN FÖR ETIK INOM AI
WE PÅ BOLIDEN ÄR SÄKERHET = EFFEKTIVITET
WE KRÖNIKA: ALEXANDER TILLY OM MOBBNING