Kollega 1
ingen ser heller behöver vara så avgörande om man
inte klarar av gymnasiet. – Det borde också finnas möjligheter och ett generöst ekonomiskt stöd så man kan göra omval och studera vidare senare i livet. Nu är det för mycket fokus på att man absolut måste klara en treårig gymnasieutbildning när man fyllt 20, vilket alla inte har förutsättningar att göra. Vilka följder får det här för den som inte klarar av det? – Jag tror att det får en väldigt stigmatiserande effekt. Dels bidrar det till att sänka ungdomar- nas självkänsla fullständigt och dels bidrar det till att omgivningen, samhället och inte minst arbetsgivarna uppfattar det som att det måste vara något fel på de här ungdomarna. Det leder till att man automatiskt sorterar bort den här gruppen. För att förbättra situationen måste man satsa mer på studie- och yrkesvägledning, anser Jonas Olofsson. Många kommuner skulle också kunna göra mycket mer när det gäller det uppföljningsansvar de har för alla upp till 20 år som inte går i skolan. – Hur det sköts är väldigt olika. I bästa fall tar man personlig kontakt med ungdomarna och har en plan och en verksamhet för att försöka hjälpa dem. I de kommuner där det fungerar sämst tycker man att man har uppfyllt sitt ansvar genom att skicka ett brev där man undrar vad personen gör. – Skillnaden beror på att det inte är tillräckligt formulerat i skollagen vad kommunerna ska göra, säger Jonas Olofsson. NÄSTA SIDA: Instängda och deprimerade 3-12 KOLLEGA 19