Kollega 1
DEBATT Nedläggningen av forskningen på Astra Zene
ca i Södertälje är ett stort bakslag för Sverige som kunskapsnation. Men beslutet var inte överraskande, menar Nobelpristagaren Arvid Carlsson. ARVID CARLSSON, FARMAKOLOG OCH PROFESSOR EMERITUS VID GÖTEBORGS UNIVERSITET. Tilldelades år 2000 Nobelpriset i medicin för sin upptäckt att dopamin är en viktig signalsubstans i hjärnan. Upptäckten ledde bland annat till framgångsrik medicinering, L-dopa, för Parkinsonsjuka. Hans forskning ligger också till grund för flera andra mediciner, till exempel mot astma och depression. Felsatsningar dödade fo N edläggningen av forskningen på Astra Zeneca i Södertälje kom kanske som en chock för många, men knappast för de mer initierade. Företaget har under en lång följd av år förgäves försökt ta fram nya läkemedel för att ersätta de storsäljare vilkas patent gått ut. För några år sedan lades Draco ner. I början av det förra decenniet uppslukades Pharmacia av Pfizer och försvann därmed ur landet. Allt detta är ytterst nedslående för Sverige då det ju rör sig om en verksamhet som borde vara särskilt lämpad för den kunskapsnation vi nog alltjämt vill göra anspråk på att vara. Givetvis bör vi försöka få klarhet i vad detta debacle berott på. Detta är så angeläget att vi inte kan nöja oss med att invänta den medicinhistoriska utredning som säkert kommer så småningom. Här gäller det att snarast möjligt försöka identifiera och åtgärda orsakerna. Säkert har det gjorts misstag i svenska företag, men vi måste också anlägga ett globalt perspektiv. Rimligtvis bör de svenska företagens misslyckande bedömas mot bakgrund av den internationella läkemedelsindustrins minskade produktivitet på senare år. Det finns säkert en hel rad olika orsaker till den sinande strömmen av nya läkemedel. Här finns endast utrymme för en del 56 KOLLEGA 3–12 synpunkter som jag anser särskilt viktiga. En avslöjande analys Förra året publicerade de amerikanska forskarna Swimney och Anthony en intressant analys (Nature Reviews, Drug Discovery, Volym 10, juli 2011, sid 507). Deras fråga var vilka metoder som användes vid framtagandet av de läkemedel som godkändes och registrerades av den amerikanska myndigheten Food and Drug Administration under perioden 1999–2008. Det totala antalet nya läkemedel var 259, men endast 75 av dessa var verkligt innovativa, alltså med en ny verkningsmekanism. Av dessa var 50 små molekyler, medan resten var ”biologics”, det vill säga naturligt förekommande ämnen eller vacciner. Dessa 50 substanser är speciellt intressanta, då de utgör själva kärnan i innovationsprocessen. Det är bland dessa som man finner de läkemedel som framtagits med den nya ”målbaserade” metoden, ofta även rubricerad som HighThroughputScreening (HTS). Det är denna som man under de senaste decennierna haft så stora förväntningar på. Den är mycket kostsam, och en stor del av läkemedelsindustrins investeringar har satsats på den. Metoden består i att man väljer en ”target”, det vill säga ett i kroppen befintligt protein (ett enzym, en receptor eller molekyltransportör), som man isolerar och studerar i provrörsförsök Personal på Astra Zeneca i Södertälje är på väg hem från jobbet efter att ha fått besked om med sina läkemedelskandidater (testsubstanser). Förhoppningen är att finna en testsubstans som binder sig till och verkar starkast möjligt på proteinet i fråga och därför kan förväntas vara särskilt verksam. Avsikten är att lindra till exempel smärta eller depression, där proteinet i fråga antas vara involverat. Under nämnda tioårsperiod togs 17 nya läkemedel fram med denna metod. Under samma period användes även mer traditionella djurförsök för framtagning av nya läkemedel,