Kollega 1
Få ut mer av ditt medlemskap ” SAGT PÅ FACEBOOK M
ånga företag tycks tro att arbetet är klart när man har gjort sina planer och policies vad gäller värdegrunder, etiska värderingar, miljön med mera. Men det är då det stora och långa arbetet startar. Det är lätt att säga att man har tagit fram planer/policies. Bra att det följs upp! HELENA Följ Kollega på Facebook! inte är aktuellt med justeringar i a-kassan. Om fl atheten kommer att fortsät- ta med nya försämringar för arbetslösa, det vet vi inte. Hon kanske blir den första ministern som blir ihågkommen som odugling. Det ska löna sig att söka arbete och därför krävs kraftiga åtgärder för jobbskapande verksamhet av Engström. Alternativet för henne är att avgå. HÅKAN FRIIS, ORDFÖRANDE ARBETSLÖSAS FÖRENING I SKÅNE Narkolepsioffren är en ny neurosedynskandal När läkemedelsindustrin vill göra ännu större vinster har de hittat på den oslagbara metoden att skrämma upp politiker och myndigheter så att de på lösa antaganden kan få igenom massvaccinering i förebyggande syfte. Så skedde i samband med både fågelinfl uensan och svininfl uensan. Den senare har orsakat ohyggligt, livslångt lidande hos mer än 150 barn som drabbats av narkolepsi. Det kan även fi nnas ett mörkertal. Medierna med tv och radio i spetsen sväljer oftast propagandan med hull och hår. Utan minsta kritisk granskning läser man ofta upp eller trycker läkemedelsbolagens välformulerade och för ledande bulletiner. Om något ska utredas så är det hur Läkemedelsverket, Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen kunde godkänna infl uensavaccinet på dispens utan att det prövats kliniskt. Hur kunde folkhälso minister Maria Larsson och statsepidemiolog Annika Linde på så lösa medicinska grunder så oreserverat propagera för massvaccinering? En belysning av hur det hela gick till kan kanske förhindra liknande ödesdigra misstag i framtiden. Utan en offentlig utredning är risken stor att de drabbade och deras familjer göms undan i glömskan. Även medias roll bör granskas. I utredningen får självfallet inte ingå korrupta myndighetspersoner, anslagsberoende professorer eller representanter för läkemedelsindustrin. Det fanns faktiskt några journalister som höll huvudet kallt när pandemihysterin grasserade som värst. Främst var det Inger Atterstam på Svenska Dagbladet. Hon varnade i fl era artiklar för massvaccineringen och det dåligt utprovade vaccinet Tamifl u. Inger Atterstam skulle om hon accepterar bli en bra ordförande i utredningen av denna “neurosedynskandal” som narkolepsioffren på goda grunder kan sägas utgöra. RUNE LANESTRAND Chefsboken är en exklusiv anteckningsbok för chefer där vi har samlat kunskap, goda råd och inspiration. Boken innehåller en kortfattad guide över områden som är viktiga för chefen att känna till, som arbetsrätt, kompetensutveckling, jämställdhet och mångfald. Arbetstid och semester Det finns regler för hur mycket man får jobba. Som chef är du ansvarig för att se till så att dina medarbetare inte jobbar för mycket. Behovet av återhämtning och vila liksom möjligheten att själv kunna påverka sin arbetsdag utifrån sin livssituation är en viktig arbetsmiljöfråga. Hur mycket får man jobba? Arbetstiden regleras i arbetstidslagen och i våra kollektivavtal. Lagen reglerar framför allt arbetstidens längd och hur arbetet är fördelat över dygnet. I kollektivavtal regleras vad som är ordinarie arbetstid och vad som är övertid i branschen, samt vilken ersättning som gäller för övertidsarbete, jour och bered- skap samt arbete på obekväm arbetstid. Ordinarie arbetstid för tjänstemän är högst 40 timmar per helgfri vecka enligt de flesta kollektivavtal, men det är vanligt med företagsavtal med kortare arbetstid. Övertidsarbete kompenseras med antingen pengar (övertidsersättning) eller ledig tid (kompensationsledighet). Chefer och andra som har frihet att själva förlägga sin arbetstid kan komma överens med arbetsgivaren att kompensation för övertidsarbete ska ges i form av högre lön och/eller fem eller tre extra semesterdagar. Det innebär inte att arbetsgivaren har rätt att kräva obetalt övertidsarbete utan det är en kompensation för att man avstår från den kollektivavtalade övertidsersättningen. När det gäller flexibel arbetstid har arbetsmarknadens parter utarbetat vissa riktlinjer. Kontakta Unionen om du vill veta mer. I många kollektivavtal ingår också möjligheten att välja arbetstidsförkortning. Finns det inte kollektivavtal på ditt företag så ska det i anställningsavtalet framgå hur arbetstiden är förlagd. Ordinarie arbetstid enligt arbetstidslagen är högst 40 timmar per vecka, men lagen säger ingenting om ersättning för övertidsarbete, arbete på kvällar och helger eller beredskapsersättning. Därför är det viktigt att det finns ett skriſtligt avtal på vilken övertidsersättning och ersättning för obekväm arbetstid som gäller. Enligt arbetstidslagen har man som anställd rätt till ett schema minst två veckor i förväg och du som arbetsgivare måste föra anteckningar om jourtid, övertid och mertid. Övertid Allt arbete som en tjänsteman utför på tid utöver den ordinarie arbetstiden, räknas som övertidsarbete. Sådant arbete ska vara beordrat i förväg eller godkännas som övertidsarbete i eſterhand av dig som arbetsgivare. Det krävs särskilda skäl för övertidsarbete, något oförutsett ska ha inträffat som gör att det krävs extra insatser. Du som arbetsgivare får enligt kollektivavtal, med ett par undantag, ta ut högst 150 timmar övertid per kalenderår och tjänsteman. Om det finns särskilda skäl kan en tjänsteman arbeta ytterligare 150 timmar övertid under ett år. Men då måste facket godkänna det. Av den totala övertiden får arbetsgivaren normalt inte ta ut mer än 48 timmar under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad. Om det inte finns något kollektivavtal på arbetsplatsen så gäller arbetstidslagens regler: 200 timmar allmän övertid under ett år och högst 50 timmar övertid under en månad. Den sammanlagda arbetstiden (ordinarie arbetstid och övertid) får vara högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under fyra månader. Alla anställda ska ha minst elva timmars nattvila 28 29 I alla stora och många mindreföretag har etik och uppförandekoder blivit standard. Men dålig förankring gör att koderna inte alltid fungerar som man tänkt. Text Annika Larsson Etik – bara på papperet? Etik och uppförandekoder ska få anställda att ta ansvar, både internt och i förhållande till leverantörer. Men även företag som har koder dyker upp i avslöjanden om dåliga arbetsförhållanden hos underleverantörer, anställda som tagit mutor och tvivelaktiga aff ärer med diktaturer. Johan Sandström, docent vid Örebro uni- versitet, har tillsammans med sina kollegor tittat på hur etik och uppförandekoder tagits emot i några av de multinationella bolag som har verksamhet i Sverige. – De etiska koderna är väldigt starka top down projekt. De högsta cheferna försöker skjuta in koden i organisationen uppifrån och tror att den ska uppfattas på samma sätt av alla, säger Johan Sandström. Utan förankring upplever både medarbetare och chefer längre ner i organisationen att koden mest är ett sätt för ledningen att friskriva sig från ansvar och skydda sin egen rygg. I företagen Johan Sandström studerat kände de sig ifrågasatta, misstrodda och kontrollerade. Känslan skapade en distans som fi ck chefer och medarbetare att skjuta koden ifrån sig. De upplevde att koden inte gällde dem och att de som svenskar redan hade koll på etiken. Det blev aldrig någon diskussion om kärnverksamheten utan koden kom i verkligheten att handla om petitesser, till exempel vem det är okej att bjuda på lunch eller hur företagets telefoner kan användas. 28 POSITION 1-12 – Företagen har en fantastisk apparat kring att kommunicera ansvar och etik utåt men i många fall lever frågorna inte lika starkt internt. I de företag vi tittat på fanns heller inget genuint intresse för att låta koderna leva i organisationen, konstaterar Johan Sandström. Han är kritisk till hur koderna används i dag men menar absolut inte att de är utan värde. Däremot efterlyser han ett större engagemang från ledning och chefer. – Menar man allvar med etik och uppförandekoderna behövs en bättre implementering där man satsar tid, skapar dialog och låter anställda få plocka upp innehållet och göra det till sitt, säger Johan Sandström. Han menar att chefer behöver iscensätta en dialog kring de etiska frågorna. Men då krävs att man som chef är trygg i språket och har förmågan att prata om etik – Jag är inte säker på att alla chefer är bekvä- ma med att hantera och prata om etiska frågor inför andra. Här kan chefer behöva ta stöd genom att exempelvis skapa egna forum där de kan diskutera och stärka varandra, säger han. Viveka Risberg är kanslichef på organisationen Swedwatch som granskar svenska företags agerande utomlands. Hon håller med om vikten av att ledning och chefer satsar på att förankra dokumenten internt. – Det är extra viktigt för dem som jobbar globalt eftersom det är ett vanligt problem med vattentäta skott mellan huvudkontor och produktionskontor. Man har inte alltid en samsyn och utan förankring blir koden inte implementerad som det är tänkt, säger Viveka Risberg. För att lyckas behöver företagen enligt Viveka Risberg satsa på utbildning och att skapa förståelse och acceptans för innehållet. – Generellt tror jag företagen är bättre på att jobba med leverantörsansvar eftersom det är det som granskas och är på tapeten. Ofta är man sämre på att leva upp till kodens politik och moral i sin egen verksamhet, säger hon. Som exempel nämner hon villkoren för den lokalanställda personalen som kan skilja sig markant från villkoren som den västerländska personalen har. Det handlar om löneförmåner, semester, chauff örer och liknande som i många fall inte täcks av uppförandekoden. – Det blir en inbyggd diskriminering man som chef måste ta tag i. Jag tycker även man ska titta på vad som gäller för den personal som utsända har i sina hem, säger hon. Barnarbete – självklart något som svenska företag är emot. Men hur duktiga är man på att se till att etik och uppförandekoder efterhålls i praktiken? Elisabeth Åberg är förbundsekonom på Unionen och arbetar även med företagsansvar. Hon menar att även om koderna ibland används fel och systemet med uppförandekoder är långt ifrån perfekt så är det positivt att företagen vill höja ambitionsnivån. Och som värderings bärare spelar chefer en viktig roll i det arbetet. – Det får inte bli en enskild enhet som sitter och tar fram detta. När det handlar om arbetsvillkor måste hr-sidan och facket involveras. Inte bara kommunikationsavdelningen, säger hon. 28 31etik indd 28-29 NÄSTA SIDA: Så blir etiken levande Exklusiv anteckningsbok för chefer. Snabba användbara fakta kring tex arbetsrätt, kompetensutveckling, arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald. 130 linjerade sidor för egna anteckningar. Tipsa om en chef – få Chefsboken. Vi är många i Unionen men vi vill bli ännu fler. Ge oss därför ett namn och telefonnummer till en kompis eller chefskollega som du tycker borde vara med i Unionen. Vi tar kontakt, hälsar från dig och pratar medlemskap. Som tack för hjälpen får du Chefsboken. Chefsboken är en anteckningsbok, exklusivt för dig som är chef. I Chefsboken har vi samlat kunskap, goda råd och inspiration. Använd boken i ditt arbete och skriv ner idéer och frågor. Boken innehåller en guide över områden som är viktiga för dig att känna till som arbetsrätt, kompetensutveckling, arbetsmiljö, jämställdhet och mångfald. Jag vill tipsa* om en chef. JAG SOM TIP SAR H E T E R MIN GAT UADRESS MI TT P O STNUMME R OCH ORT CHE F E N/ L EDAR E N SOM JAG TIP SAR OM HE T E R FÖRE TAG D ENNE J O BBAR PÅ HANS / HE NNES E-POST HANS /H ENNES TE L E FO NNUMMER DAGTID PÅ JOBBE T (I NKL RIKTNUMME R) * Tänk på att du måste ha ett godkännande från den du tipsar om. Gå in på unionen.se/chef eller klipp ut kupongen och skicka till: Unionen Chef, Värvningssektionen, Kundnummer 20272420, 110 01 Stockholm. Märk kuvertet ”FRISVAR”: Unionens chefstidning Position. Nr 1, 2012. 2012-03-23 10:34 CHEF_POS_1202 Unionen är Sveriges största fackförbund för chefer. Drygt 90 000 av våra medlemmar har en ledande befattning med personal-, budget- eller verksamhetsansvar. Är du en av dem? Låt oss veta att du är chef och få ut mer av ditt medlemskap. Vi erbjuder särskilda ombudsmän för chefer över hela landet. Utbildningar, seminarier och nätverk. En särskild chefslinje för rådgivning och vår egen chefstidning Position. Gå in på unionen.se/yrke eller ring 0771-743 743. Just nu bjuder vi alla chefer som registrerar sig som chef på Chefsboken. Registrera dig nu och få Chefsboken Våra ombudsmän för chefer finns alltid nära dig. Här är Magnus Sundling i Norrbotten, Ingrid Johansson i Sjuhall och Pia Forsare i Sydost. Läs fl er insändare på www.kollega.se Arbetstid och semester Arbetstid och semester SCANPIX