Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna » Trovärdighetsbedömning
ställer stora krav Seminariet om trovärdighetsbedömningar i asylprocessen fick en delvis ändrad inriktning på grund av det snabbt förändrade läget med större antal asylsökande än någonsin. Mikael Ribbenvik, operativ chef och ställföreträdande generaldirektör för Migrationsverket, konstaterade att ärendebalanserna ökar i den aktuella situationen, där Migrationsverket får in 10 000 asylansökningar per vecka och avslutar 1 700 ärenden per vecka. Det kommer att leda till långa handläggningstider i framtiden. Det innebär också att den asylsökandes asylberättelse kommer att ligga allt längre tillbaka vid utredningstillfället. – Jag tror att det blir ännu viktigare med trovärdighets- och tillförlitlighetsbedömningar i framtiden. Det ställer höga krav på Migrationsverket och på de offentliga biträdena, sa han. Ribbenvik förklarade att Migrationsverket är en organisation med yngre och yngre medarbetare, som har anställt 1 000 personer per år de senaste tre åren – personer som är nya i sin yrkeskarriär. – Frågorna är komplexa och det ligger liv i vågskålen. Bevisvärderingen blir central i detta, sa han. När Ribbenvik var ”Vår roll blir vikoch nationell rätt för att som ett handläggningsstöd stötta våra handläggare i de svåra frågorna. Ribbenvik trodde att det är viktigt också för det offentliga biträdet att förstå hur myndigheten tänker i frågorna. – Vi har ett gemensamt tig! Vi måste förklara för klienterna, så att de kan lämna en trovärdig berättelse och förklara rättschef på Migrationsverket startade han ett arbete med analys av handläggning och beslut. Det ledde till riktlinjer i form av ett rättsligt ställningstagande: RCI 09/2013 om metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet. – Vi tog in internationell, europeisk för myndigheterna varför klienterna säger det de gör.” Helen Westlund intresse. Myndigheten har ingen annan önskan än att bevisvärderingen ska ske på ett korrekt sätt och att vi får korrekta beslut, sa han. Han betonade också vikten av att det finns en gedigen utredning och ett gediget beslut i de fall det blir avslag och går till domstol. Advokat Helen Westlund talade om biträdets roll i asylprocessen hos Migrationsverket. Hon trodde att det är lättare att få asyl om man är en god berättare. Av de asylsökande får 38 procent avslag på grund av att berättelsen inte bedöms trovärdig. – Vår roll blir viktig! Vi måste förklara för klienterna, så att de kan lämna en trovärdig berättelse, och förklara för myndigheterna varför klienterna säger det de gör, sa hon. helen westlund gav fyra konkreta råd: 1. Träffa alltid klienten före asylutredningen. Förklara hur utredningen går till. Det fanns många tillfällen att ställa frågor och utbyta erfarenheter. 38 – De flesta är dåliga berättare och det är dem vi behöver hjälpa, sa Helen Westlund. De flesta asylsökande har varit ett år eller mer i Sverige vid utredningen. De har förträngt det de har varit med om. Biträdet måste förklara att asylutredningen är det viktigaste i hela ärendet. Många förstår inte hur viktigt mötet är. 3. Uppmana klienten att svara på frågorna! Svenska språket är direkt – Advokaten Nr 9 • 2015