Advokaten 1
Fokus Ett år med nya NFC » ”Jag tror att de tar m
er betalt än vad vi gör i timmen. Så man funderar en, två, tre gånger innan man drar igång något sånt.” Jan Kyrö KÄLLOR l Advokatsamfundets remissyttrande över Polisorganisationskommitténs betänkande En sammanhållen svensk polis (SOU 2012:13) l Dir. 2012:129, Kommittédirektiv: Ombildning av polisen till en sammanhållen myndighet l Prop. 2015/16:1 Utgiftsområde 4 l Slutredovisning från Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten, mars 2015 l SOU 2012:13, En sammanhållen svensk polis l Statens kriminaltekniska laboratorium – SKL, Nationellt forensiskt centrum – NFC: Årsberättelse 2014 l Uppdrag till Statskontoret att granska hanteringen av forensiska undersökningar i ärenden med häktade personer direkt till NFC. NFC genomför nämligen även utredningar på konsultbasis, mot ersättning. De flesta kunderna är banker, försäkringsbolag och statliga myndigheter som Migrationsverket. Men även en och annan advokat utnyttjar de beställningsblanketter som finns på avdelningens webbplats. Enligt NFC:s chef Lena Klasén är det inte något problem att hennes avdelning kan komma att analysera bevismaterial åt båda sidorna i en brottmålsprocess. – Vi har en sådan organisation och är så pass många så att man kan hålla isär utredningar. Några forensiker kan göra en undersökning åt ena sidan och några åt andra sidan. Det har vi ett regelverk för, konstaterar hon. Advokat Jan Kyrö känner till möjligheten att anlita NFC. Men det finns ett problem. – Där får man ju ligga ute med pengar, och jag tror att de tar mer betalt än vad vi gör i timmen. Så att man funderar en, två, tre gånger innan man drar igång något sånt. Hittills har jag i mitt arbete inte haft någon anledning att göra det, säger han. LAGÄNDRING KRÄVS Precis som inom alla områden kan en försvarare naturligtvis ha möjlighet att koppla in en utomstående sakkunnig. Men tillgången på forensisk expertis utanför NFC varierar. I Sverige finns inga enskilda företag som kan konkurrera med dem inom alla specialistområden. På vissa fält, som IT-forensik, har företag etablerat sig. Andra områden, som vapenundersökningar, är mer exklusiva för NFC. Den som vill ha tag i en egen expert måste här gå utomlands, exempelvis till våra nordiska grannländer som har motsvarande expertavdelningar inom sina polismyndigheter, eller till England, där forensiken i huvudsak sköts av kommersiella bolag. Advokat Björn Hurtig hör till de advokater som ganska ofta anlitar egen forensisk expertis. I ett uppmärksammat mål friades hans klient efter att IT-forensiker från ett stort företag kunnat återställa en filmsekvens som raderats från en mobiltelefon. Även i det så kallade barnläkarmålet anlitade Björn Hurtig egna experter, vilket starkt bidrog till att hans klient friades. I barnläkarmålet godkände domstolens Björn Hurtigs ersättningsanspråk för utredningskostnaderna. I andra fall, som vid ett tillfälle när han yrkade omkring 10 000 kronor för en egen skospårsanalys, fick han ingenting. Rätten till ersättning tycks huvudsakligen styras av om klienten fälls eller frias, konstaterar Björn Hurtig. – Det här är inte bra. Det blir en klar obalans i utredningen, när polis och åklagare kan göra undersökningar men inte den misstänkte. Det blir inte någon rättvis rättegång, säger han. När inte domstolen vill betala för utredningen ska egentligen klienten stå för kostnaderna. Eftersom många som döms för brott saknar tillgångar blir det i praktiken advokaten själv som får betala räkningen, vilket får många advokater att tveka inför att anlita experter. Advokatsamfundets ordförande Bengt Ivarsson vill precis som Björn Hurtig se en ändring i lagstiftningen kring förutsättningar för utredningskostnaderna. – Det jag vill se är att försvaret får betalt för att vi inhämtar forensisk bevisning på annat sätt än via NFC. Det tycker jag är oerhört viktigt. Det gäller ju egentligen all bevisning när man tar in expertkunskap. Det är en nödvändig del för att stärka rättssäkerheten, som jag tycker överskuggar allt i detta sammanhang, säger han. n 66 Advokaten Nr 9 • 2015