Advokaten 1
Reportage Advokatdagarna och i Sverige förväntar
vi oss direkta svar. Det är annorlunda än i de flesta områden i världen, och det har klienten rätt att få veta. 4. Be klienten tänka igenom tidpunkter då saker hände. Helen Westlund tycker att biträdet ska ha en ganska passiv roll i själva utredningen. Biträdets jobb kommer senare: att skriva yttrandet. – Jag tycker att jag har en skyldighet att gå igenom hela protokollet med klienten. Anteckna felaktigheter och skriv i yttrandet! Om klienten är en dålig berättare, som inte har lyckats skapa en helhet, är det vår uppgift att sätta det i sammanhang, så att man förstår vad de enskilda händelserna betyder, sa hon. – Om det finns frågor som handläggaren inte tycker är trovärdiga – fråga klienten hur vi ska förklara det och ta upp förklaringarna i protokollet! Och om det inte finns några sådana frågor – lyft fram den saken i yttrandet, uppmanade hon. Advokat Petter Aasheim, som ledde seminariet, pekade på stora bekymAdvokaten Nr 9 • 2015 mer med kvaliteten på tolkar. Han konstaterade att asylprocessen lägger stor vikt vid en detaljerad och sammanhängande utsaga. – Kvaliteten på tolkningen blir avgörande för klientens möjlighet att göra sina asylskäl sannolika, sa Aasheim. petter aasheim visade två slående exempel där han i efterhand hade kunnat fastställa att tolkarna gjorde missvisande eller ofullständiga översättningar av den asylsökandes välformulerade och detaljrika berättelser. Han gav några råd om hur biträdet kan motverka sådana situationer: Avbryt utredningen om klienten inte är nöjd, gå igenom protokollet med klienten noggrant, begär ny utredning om protokollet är bristfälligt. – Och påtala brister i tolkningen för Migrationsverket så att tolkningen reklameras och tolken inte används mer, förordade Aasheim. Lena Aronsson, rådman vid Förvaltningsrätten i Stockholm, påminde om att överklaganden i asylärenden ska behandlas med förtur i domstolarna, inom fyra månader. – Vi ser efter om det finns ett yrkande om muntlig förhandling. Det finns möjlighet att sätta ut till förhandling ex officio, men det är ovanligt. Det är möjligt att påkalla muntlig förhandling om det finns trovärdighetsbrister. Innan domstolen sätter ut muntlig förhandling, funderar den över om det är ett tillförlitlighets- eller trovärdighetsärende. Om det är ett rent tillförlitlighetsärende sätter domstolen inte ut muntlig förhandling – men däremot om det är ett trovärdighetsärende med inslag av tillförlitlighetsbedömning. Lena Aronsson hänvisade också till rättsfallet MIG 2009:30, där det framgår att muntlig förhandling inte behöver hållas trots att det har begärts, om trovärdighetsproblemen är så omfattande att de inte kan läkas genom förhandling. Statssekreterare Lars Westbratt, Justitiedepartementet, sammanfattade det politiska läget utifrån den överenskommelse om insatser med anledning av flyktingkrisen som regeringen hade slutit med allianspartierna. n 39 Asylrättsseminariet fick en delvis ändrad inriktning, med analyser av den senaste samhällsutvecklingen på asylområdet. Petter Aasheim, Mikael Ribbenvik, Lars Westbratt, Lena Aronsson och Helen Westlund. »