Buffé Sida 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17 En liten ostguide Vi har samlat någr
a av de allra förnämligaste franska ostarna. De representerar de vanligaste franska ostsorterna. Tillgången i många butiker är begränsad, men det finns alltid goda ersättare. KITT-/KLOSTEROST VITMÖGELOST • LA LOIRE Munste r Pastöriserad komjölk, 31 % fetthalt Små, tjocka hjul. Ursprung: Alsace. Smak: Krämig, lite champinjon, något fruktig med fyllig eftersmak. Bri e d e Meau x Opastöriserad komjölk, 33 % fetthalt Runda tårtor, 1 - 3 kg. Ursprung: Me de France (Meaux). Smak: Krämig, mild, lite champinjon, något fruktig med fyllig eftersmak. Passande dryck: Fruktig Beaujolais eller ett fylligare moget rött vin från Ribera del Duero, alternativt röd Saint-émilion och rött portvin. Passande dryck: Traditionellt gewurztraminer till denna ost från Alsace, eller en pinot gris. Alternativt en syrah från Kalifornien eller en australisk shiraz. GRONMOGELOST GRADDOST Camember t Komjölk, 33% fetthalt Små, runda »tårtor« i askar eller papper. Ursprung: Normandie. Smak: Påminner om brie men är mildare. Passande dryck: Röda viner som Chianti. Bordeaux och Rioja, alt torr oloroso sherry och söt madeira. Reblocho n Opastöriserad komjölk, 28 % fetthalt Små, fasta rundlar med guldbrun skorpa; ijusgult inre med få pipor. Ursprung: Savoie. Smak: Gräddig och lätt pikant - en av de mildare krtt-/klosterostarna. Roquefor t Fårmjölk, 31 % fetthalt Cylindrar, men säljs ofta som »tårtbitar<<. Ursprung: Aveyron. Smak: Kraftig karakär. Något syrlig, sublimt intensiv. Kraftig sälta. Passande dryck: Klassiska rekommendationer är söta viner som Sauternes och rött portvin. Men här finns också förespråkare för körsbärsvin, amarone och till och med torr fino/manzanilla sherry. Torrt vitt vin går ej. Coulommier s Komjölk, 31 % fetthalt platta cylindrar (13 cm i diameter) liknar en liten brie men är tjockare. Ursprung: lie de France (Coulommiers är grannstad till Meaux). Smak: Påminner om brie de meaux men blir något mer nötaktig. Passande dryck: Samma viner som till brie ovan, men prova gärna en amarone också. Ädelost . Svensk benämning för alla blå- och grönmögelostar (roquefort, bresse, gorgonzola, stilton, kvibille etc). Ordet är byggt på »ädel« från fornsvenska »aedel« efter medeltyska »ed(d)el« = förnäm, utsökt Och »ost« efter fornsvenska »öster«, även »iist« efter germanska »justa« och som avleds av latin »jus« = saft, soppa efter sanskrit »yus« = soppa. Chévr e Getmjölk, ca 26% fetthalt Rullar stora som rulitårtor. Ursprung: Loiredalen. Smak: Friskt kärvt och lite pikant sting. Passande dryck: Getost görs i många varianter över hela Frankrike, men denna från Loiredalen bör ackompanjeras av sauvignon blanc-viner från närbelägna appellationer som Sancerre, Pouilly-Fumé och Menetou-Salon. Alternativt en röd cabernet franc från Loire eller vit Bordeaux med viss fatkaraktär. Boursaul t Opastöriserad komjölk, 39 % fetthalt Små cylindrar inslagna i papper. Ursprung: Norra Frankrike. Smak: Fylligt krämig, något salt Ibland tillsätts extra grädde. Passande dryck: En mogen Chablis eller annan chardonnay, oekad eller med lätt fatton. Boursi n Komjölk. 39% fetthalt Små folieinslagna cylindrar. Ursprung: Normandie/lle de France. Smak: En fet gräddost som ofta kryddas med vitlok. örter eller grovmalen peppar. Passande dryck: Friskt torrt vitt vin av sauvignon blanc, från Loire (Sancerre) alternativt Nya Zeeland och Bordeaux, tex den oekade Chäteau Bonnet (nr 4151 , 89 kr). Alternativt en riesling från Alsace eller en frisk rosé. Passande dryck: Här rekommenderas vanligen en god Bourgogne, både röd och vit Viner gjorda av pinot noir respektive chardonnay således. y V.tRMNOO/jijfPon t 1'Evéqu e Opastöriserad komjölk, 28 % fetthalt Kvadratiska (10 cm) i ask. Ursprung: Normandie. Smak: Stark doft, gräddig med en fruktig, lätt söt anstrykning. Något syrlig, uppfriskande eftersmak. Passande dryck: Fransk cider eller vin alltifrån bärf ruktigt rött till kraftigt vitt, exempelvis från norra Rhöne eller fatlagrad chardonnay från Nya världen. Alternativt söt madeira. V V Hur skall man kunna * * olika ostsorter? styra ett land med 246 de Gauiie OST-& VINAFTON Ett enkelt sätt att bjuda några - eller många - vänner är att duka upp några smakfulla ostar, passande viner samt bröd, kex och frukt Ett förslag är: Brie de meaux, roquefort, munster, chévre och boursin. Päron, färska fikon och physalis. Baguette, mörkt bröd, hårt bröd och kanske några salta kex. Vin, se dryckesrekommendationerna till respektive ost
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40