Buffé Sida 1
Buffé Sida 2
Buffé Sida 3
Buffé Sida 4
Buffé Sida 5
Buffé Sida 6
Buffé Sida 7
Buffé Sida 8
Buffé Sida 9
Buffé Sida 10
Buffé Sida 11
Buffé Sida 12
Buffé Sida 13
Buffé Sida 14
Buffé Sida 15
Buffé Sida 16
Buffé Sida 17
Buffé Sida 18
Buffé Sida 19
Buffé Sida 20
Buffé Sida 21
Buffé Sida 22
Buffé Sida 23
Buffé Sida 24
Buffé Sida 25
Buffé Sida 26
Buffé Sida 27
Buffé Sida 28
Buffé Sida 29
Buffé Sida 30
Buffé Sida 31
Buffé Sida 32 Jan Rosborn är vinkännare som jobbar
med såväl inköp till ICA Menyföretagen som undervisning på Restaurangakademien och på högskolan i Grythyttan. En snabbguide till franska viner Frankrike räknas av många som världens främsta vinland. Om det stämmer eller inte kan vi ha olika åsikter om. Säkert är dock att inget annat land har inspirerat så många vinmakare över hela världen att försöka efterlikna de viner som görs i de franska vindistrikten. Därför är också de klassiska områdena med sina speciella druvsorter den viktigaste grunden för både vinkunskap och vinprovande. Så låt oss göra en rundtur i de franska vingårdarna. AV JAN ROSBORN ILLUSTRATION: ANNIE BOBERG \ Bordeaux* ^' Bordeaux Bordeaux - hela vinvärldens Mecka. Hä r görs nästan alla viner på en kombination av olika druvsorter. De viktigaste är cabernet sauvignon, cabernet franc och merlot, som alla bidrar med sin karak - tä r till de röda Bordeauxvinernas storhet. Cabernet sauvignon står för svartvinbärsfruktighet och strävhet och dominerar i deldistrikten Medoc och Graves. Merlot däremot ä r viktigast i de östligare delarna Pomerol och St-Emilion, där vinerna är rundare och med en mera plommonlik fruktighet. Cabernet franc slutligen med sin lite kryddigare, örtigare arom hjälper till at t ge de röda ytterligare komplexitet. Det mest klassiska vita vinet från Bordeaux är det ädelsöta Sauternes, men det finns även fina torra viner som även de görs på druvsorterna semillon och sauvignon blanc. 3 2 Bourgogne I Bourgogne blandas sällan olika druvsorter, utan här kan vi lätt prova och lära känna druvornas egenskaper. Pinot noir ger i sina bästa stunder några av världens mest raffinerade, men tyvärr också dyraste, röda viner. Stilen bruka r vara elegant, med lätt kryddig, bärig fruktighet och mera finess än tuffhet. De vita vinerna görs på chardonnay, som vi idag känner väl till från Australien, Kalifornien, Chile och andra »Nya världen «länder. Originalet från Bourgogne är dock lite stramare med inte fullt så generös ekighet, utan som i deldistriktet Chablis med mera mineraltoner. Till Bourgogne räknas också det sydligare område t Beaujolais, även om man här använder gamay till en helt annan typ av lättare , charmfullt rödvin med uttalade hallon- och jordgubbstoner. Champagne Champagne är utan tvekan världens mesta festdryck. Hä r i norra Frankrike odlas två från Bourgogne välkända druvsorter, pinot noir och chardonnay, kompletterat med pino t meunier. Vinerna är dock inte alls Bourgognelika utan hä r är det mousserande som gäller. Den kalkrika jorden, det svala klimatet och inte minst den s k champagnemetoden ger viner med en fräschör och friskhet som få andra mousserande kan mäta sig med. Det är därför riktig Champagne bara kan komma från distriktet Champagne strax nordost om Paris. Alsace Alsace är det område i Frankrike där det är lättast at t hålla reda på druvsorterna. Hä r ingår nämligen nästan alltid druvan i namne t på vinet. I detta, ett av Frankrikes nordligaste, vindistrikt ä r det vita viner som dominerar. Riesling, med sin mycket friska torra renrasiga karaktär, och gewurztraminer, som är det motsatta , med en yppig, rikt kryddig, nästan parfymerad stil, räknas som de två främsta sorterna . De kompletteras sedan av pinot gris, som ger runda , fylliga, druviga viner, samt muscat och pinot blanc.
Buffé Sida 33
Buffé Sida 34
Buffé Sida 35
Buffé Sida 36
Buffé Sida 37
Buffé Sida 38
Buffé Sida 39
Buffé Sida 40