Buffé 1
November HEJ LOTTA Lotta Lundgren och Erik Haag i
»Alla kan äta julbord«. Tusen år till julafton i årets julkalender berättas barnens historia över tusen år, från 1015 fram till idag. Den som sett Historieätarna kommer att känna igen berättargreppet. Apropå julkalendern, barnens julmat består ofta mest av korv och köttbullar. Hur väcker man intresset för sill och Jansson? – Om man kan förklara för sina ungar vad den här maten går ut på och ge dem lite historisk bakgrund till rätterna tror jag lusten att historieäta sill och sylta ökar rätt dramatiskt. Men att klämma in julbordet någonstans mellan Kalle Anka, tomtar och kvällens paketöppning ökar troligtvis inte barnens intresse. Hemma hos Lotta har man numer vänt på steken och öppnar julklappar på morgonen. Sedan bygger resten av dagen upp mot själva julbordet. – Annars är mitt standardAlla bör äta julbord XXX HÖGTID OCH TRADITION »Alla ska äta julbord!« Julbord väcker dubbla känslor. Inte minst på Buffés redaktion. Förväntningar, krav på klassiska rätter och samtidigt önskemål om nytänk och mera grönt. Vi rådfrågar julbordsexperten Lotta Lundgren, aktuell både i årets julkalender och med showen Alla kan äta julbord. Ska vi verkligen äta julbord? Vad är det för fråga? Klart vi ska, i varje fall om man vill vara med på det kulturella påhitt vi kallar jul. Julen finns inte, den är snarare en känsla och en ceremoni man iscensätter genom att upprepa vissa välbekanta handlingar, köpa gran, julstäda, gå i kyrkan och äta julbord. Det är fullt möjligt att suggerera fram jul utan julklappar, snö och gran. Men utan julbord blir 24 december bara en dag bland alla andra när redan bortskämda ungar får fler paket än de orkar öppna. Blir man glad/en bättre människa av att äta julbord? Ja. Vi lever i en tid präglad av rastlöshet och en bottenlös hunger efter nya saker och upplevelser. Julen ska vara en fredad zon från det där, en sorts evig konstant där allt bara får vara ungefär likadant som det alltid varit. Tyvärr missar nog många den storslagna baktanken med julbordets rätter: att ta kontakt med sitt ursprung genom att äta rätter som våra förfäder ätit i hundratals år. I er show består julbordet av flera turer. Varför? Julbordets turer, där sillen är en tur, det småvarma en annan och så vidare, hittade Tore Wretman på omkring 1960, mest för att det är ett mer civiliserat sätt att hantera julbordsbuffén än att bara kladda tallriken full och äta tills det svartnar. Erik Haag och jag har plockat upp turerna för att varje tur kan knytas till en specifik del av Sveriges historia. Varje tur har sin tid och rätterna i den sin speciella betydelse. Hur tror du julbordet kommer att utvecklas framåt? Det utvecklas hela tiden, liksom alla kulturella uttryck. Men vår traditionella högtidsmat är den mat som förändras allra långsammast. Sillen hänger nog med i tusen år till, liksom gröt, spjäll och gravlax. Sedan några år har hemstoppad korv och egenbryggt öl blivit julmat igen efter att ha varit borta ett tag. I framtiden kommer rätter som vi idag ser som husmanskost, som kåldolmar och kroppkakor, att leta sig upp på julbordet när de inte längre lagas i vardagen. Så blir vanlig mat julmat! Hur är det egentligen att fira jul med Erik Haag? Det vet jag tyvärr inte, för det har jag inte gjort än. Men jag tänker mig att han är som vanligt. Alltså jätterolig, generös, konstant uppjagad och väldigt mån om att alla ska ha det bra hela tiden. tips till föräldrar att ge fan i vad deras ungar äter och koncentrera sig på sin egen tallrik i stället. Om man äter sin lutfisk med uppenbar förtjusning kan man på sikt räkna med att barnen kommer att vilja följa ens goda exempel. På ica.se/buff e svarar Lotta på fler frågor. Bland annat om hur ett präktigt julfi asko blev startskottet till Lottas stora julintresse. B U F F É 1 1 • 2015 7