Advokaten 1
GÄSTKRÖNIKA om att leta fram saker ur sin gamla r
yggsäck … sagts. Så talan ogillades. – Man kan associera till problemen kring nätkränkningarna i dagens heterogena flerspråkiga samhällen … Andra exempel kan ha större intresse, inte minst utifrån ett försvararperspektiv: Det ska för ansvar fastställas att ”skuld är bortom rimligt tvivel” – det är en princip som vi förknippar med rättssäkerhet och skydd för den som ställts inför rätta. Men doktrinen kring detta krav på bevisvärdet ställdes i medeltidens Europa upp av helt andra skäl. Om en domare dömde en person till dödsstraff och det sedan visades att personen var oskyldig så hade domaren begått en dödssynd mot Gud och var försvuren till helvetets eld. Så det fordrades en skyddsregel – för domaren. Också för att kunna rekrytera lekmän till en jury behövdes denna skyddsregel, annars vågade inte allmänheten ställa upp i dömandet. – Även i dag och i framtiden kommer det behövas skyddsregler för de domare som ska upprätthålla en oavhängig och opartisk rättskipning. Tänk bara på angreppen i den engelska pressen mot laglorderna i målet om brexit … vad kan vi lära oss i dag av de medeltida djurprocesserna? Forskningen har visat att det handlade om två processtyper, en i de världsliga domstolarna mot främst de nyttiga husdjuren (brott mot person och egendom) och en i kyrkliga domstolar mot skadedjuren (allmänfarliga brott). Skadedjuren lagfördes regelmässigt i grupp och vanligen in absentia. Rättsfallen refererades i handskrifter. En del fall var autentiska och andra var mer av typ seminariematerial i den dåtida juristutbildningen. Ett exempel. I ett franskt rättsfall från år 1522 mot råttor angående deras angrepp på humleskörden försvarades råttorna av en framstående jurist, maître Chassenée. Han gjorde ett flertal processuella invändningar mot åtalet. Delgivningen var kollektiv och tog inte hänsyn till att råttorna bodde i olika byar. Efter ny korrekt kallelse uteblev råttorna ändå. Det försvarades med resans längd och risken för angrepp av katter. Till sist blev det ändå tredskodom. – Lustigt, pedagogiskt intressant eller kanske nyttigt? I dag är djurens rätt en etisk och juridisk fråga, en flod i Nya Zeeland har nyss av domstol givits ställning som juridisk person och robotarna gör sitt intåg med nya rättsliga ansvarsproblem som följd … utvecklades det under häxprocessernas tid nya procedurrättigheter för de tilltalade? Ja, så skedde tidigt på 1600-talet, inte i norra protestantiska Europa eller hos den spanska inkvisitionen, men väl i norra Italiens avancerade städer med dess sofistikerade kyrkliga domstolar. Åklagarnas vittnen var visserligen anonymiserade för den tilltalade men vid rättegångens inledning fick denne för domstolen namnge sina fiender och andra personer som kunde förväntas avge illvilliga vittnesmål för att deras trovärdighet sedan särskilt noga skulle kunna bedömas av domstolen. Den tilltalade fick begära advokat och skulle då föreslå tre namn, varav rätten sedan utsåg en. Vid behov skulle försvararen bekostas av det allmänna. Försvararen fick tillsammans med den tilltalade del av det protokollerade materialet och gavs en bestämd svarsfrist för att yttra sig över anklagelserna och den bevisning som lagts fram mot den tilltalade. Denne fick kalla egna vittnen och det vid behov på rättens bekostnad. – Visst, det var en annan värld men ändå med än i dag märkvärdigt relevanta rättssäkerhetsfrågor. Tänk bara på det här med anonyma vittnen … ja, så här ville jag ”tänka utanför boxen” när jag fick möjligheten att skriva en nyårskrönika i Advokaten. Johan Hirschfeldt Före detta president i Svea hovrätt 5. E.P. Evans, The criminal prosecution and capital punishment of animals, 1906, sök på gutenberg.org. För en modern skönlitterär bearbetning av detta arbete, se kap. 3 i Julian Barnes, En världshistoria i 10½ kapitel, 1991. 6. Katie Sykes, Human drama, animal trials: What the medieval animal trials can teach us about justice for animals, se www.animallaw.info/sites/default/files/ lralvol17_2_273.pdf. 7. Jen Girgen, The historical and contemporary prosecution and punishment of animals, se www.animallaw.info/sites/default/files/lralvol9_p97.pdf 8. John Tedeschi, Inkvisitionen och häxorna i Bengt Ankarloo & Gustav Henningsen, Häxornas Europa 1400–1700, Rättshistoriska studier, 13 bd, 1987. ADVOKATEN NR 1 • 2019 29