Advokaten 1
» HANDSKAKNINGSMÅLET Vägran att ta i hand väckte
starka känslor Måste en tolk vara beredd att skaka hand med både kvinnor och män för att passa in på en arbetsplats? Nej, ansåg Arbetsdomstolen, som fann att den kvinnliga tolken diskriminerats. Men det betyder inte att rätten att avstå från fysisk kontakt gäller för alla arbeten. FOKUS: FRI ATT TRO D et så kallade handskakningsmålet, som prövades i Arbetsdomstolen under 2018, gällde en kvinna som sökt arbete som interntolk vid ett företag. Vid anställningsintervjun hälsade kvinnan på den manliga chefen genom att le och lägga handen på hjärtat. Chefen avbröt då anställningsintervjun. Diskrimineringsombudsmannen, DO, ansåg att tolken utsatts för indirekt diskriminering och tog fallet till Arbetsdomstolen, där kvinnan fick rätt och tilldömdes diskrimineringsersättning. Domen, och DO:s engagemang i frågan väckte en hel del reaktioner, berättar Martin Mörk, enhetschef vid DO. Många hörde av sig med synpunkter, den övervägande delen negativa och en del riktigt upprörda. – Många uppfattade det som att vi försvarar intressen som strider mot andra grundläggande värderingar i samhället, som jämställdhet, säger Martin Mörk, och tillägger: – Men man måste komma ihåg att, precis som med RÄTTSFALL OCH TILLSYNSBESLUT En kvinna sökte arbete som interntolk, med uppgift att tolka framför allt per telefon eller Skype. Vid anställningsintervjun avböjde hon att ta den ansvarige chefen i hand. Kvinnan förklarade att hon 42 42 på grund av sin muslimska tro inte rörde vid personer av motsatt kön, och i stället hälsade genom att lägga handen på hjärtat och le. Anställningsintervjun avbröts då genast. Diskrimineringsombudsmannen, DO, drev målet för att få diskrimineringsersättning. Enligt DO utgjorde kravet på handhälsning indirekt diskriminering, eftersom kravet på att ta i hand särskilt missgynnade de muslimer som undviker kroppskontakt med personer utanför familjen. Kravet på att skaka hand utgjorde en del av arbetsgivarens policy för jämställdhet och för att förhindra trakasserier. Enligt arbetsgivaren kunde undantag från kravet göras vid till exempel bacillskräck eller autism. Arbetsdomstolen fann att kravet på handskakning särskilt missgynnade de muslimer som valde att avstå från att beröra ADVOKATEN NR 1 • 2019 yttrandefriheten, är det just de uttryck som uppfattas som mest kontroversiella som aktualiserar skyddsbehovet. MÅSTE UTREDA FRÅGAN Martin Mörk tycker att Arbetsdomstolen i sin dom gjort en bra avvägning mellan olika intressen och tar ansvar för att upprätthålla ett rättsstatligt skydd för religiösa uttryck. Dessutom tog domstolen i sin proportionalitetsbedömning hänsyn till ett annat samhälleligt intresse: att vissa grupper inte hamnar utanför arbetsmarknaden. – Man kan inte utgå från att det bara för att arbetsgivare har ett krav så kommer den religiöse att anpassa sig. I stället kan kravet leda till att denne hamnar utanför arbetsmarknaden, säger Mörk, och konstaterar att budskapet från Arbetsdomstolen är att det krävs mycket goda skäl för att ha regler som på detta vis riskerar att utestänga personer från arbetsmarknaden. Ett annat centralt budskap i handskakningsdomen, som inte kommit fram särskilt mycket i rapporteringen menar Martin Mörk, är att arbetsgivare bör föra en dialog med religiösa arbetssökande för att undvika att felaktiga uppfattningar blir styrande för arbetsgivarens beslut. – Bara för att man får reda på att en person av religiösa skäl hälsar på ett annat sätt kan man inte utgå från att den personen inte skulle fungera på en jämställd arbetsplats. Det krävs att man faktiskt pratar om saker och försöker hitta lösningar och utreda frågan. Det är ett viktigt budskap till arbetsgivaren, säger han.