Advokaten 1
AKTUELLT Anders tänker aldrig sluta forska MÅNADE
NS ADVOKAT ANDERS FERNLUND Anders Fernlund är advokat och delägare vid advokatfirman Nova. I november disputerade han vid Stockholms universitet på avhandlingen ”Franchising – Friktion mellan transnationella affärsmodeller och nationell särreglering” och blev juris doktor. Din avhandling handlar om juridiken kring franchising. Varför intresserade detta dig? – Det mesta i livet är en sinkadus. När jag satt ting i Linköpings tingsrätt 1983 kom lagmannen in med en akt och bad mig skriva ett tryck inför huvudförhandlingen. Hans instruktion var ”… och det står något om ’fränsching’ i stämningsansökan, ingen av oss vet vad det är så förklara den delen ordentligt”. Jag gjorde därför en särskild utredning om företeelsen ”franchising”. Min utredning blev senare en trebetygsuppsats i min civilekonomexamen och även grunden till en blivande klientbas i min advokatkarriär. Många av de franchiseföretag som jag intervjuade i utredningen är fortfarande klienter på byrån. – Franchising är särskilt intressant för att affärsmodellen syftar till att hjälpa företagare. Någon skapar ett affärskoncept och hyr ut det till andra som därmed slipper att själva hitta på ett koncept. Hyran är oftast Vad kan advokater lära av forskares verksamhet och verklighet? – Vi advokater har blivit alltJAG SKULLE VILJA UPPMUNTRA FLER ADVOKATER ATT BÖRJA FORSKA. omsättningsrelaterad, vilket gör att franchisegivaren inte tjänar pengar om inte franchisetagaren tjänar pengar. Därmed skapas ett incitament att hjälpa varandra till lyckade affärer. Juridiken kring franchising omfattar dessutom en mängd rättsområden, vilket jag visar i avhandlingen. 60 KOMBINATIONEN AV TEORI OCH PRAKTIK ÄR KLART STIMULERANDE. för resultatorienterade och till del tappat intresset för juridiken som vetenskap. Kan vi ta till oss lite mer av forskarens intresse för frågan ”varför” så tror jag att vi kan hjälpa våra klienter till ett sundare klimat. Många gånger rusar en advokat till en ståndpunkt för att lösa klientens problem eller för att rättfärdiga klientens handlande. I det läget skulle forskaren stanna upp och se till motargument och alternativa lösningar. Finns det något som universitetet och forskarna kan lära av advokaterna? – Som advokat lär man sig ganska fort att klienten vill ha ett kort och koncist svar, helst utan utrymme för alternativ. Många forskare vill inte ge sådana svar och vågar inte begränsa utrymmet för olika alternativ, kanske för att man då kommer att kritiseras av andra forskare för att inte ha tagit hänsyn till ”alla fakta”. Jag skulle dock vilja se ett nytt avsnitt i akademiska avhandlingar i form av en samlad, kort och koncis, ”executive summary”. I denna ska de mest troliga alternativen presenteras utan krav på fullständighet. Vad händer nu – har du fler områden att beforska, eller lämnar du universitetet? – En doktorsavhandling är nog bara början på en forskargärning. Jag har blivit totalt smittad och kommer aldrig att sluta forska. Ett ämne som jag blev bekant med genom min avhandling är lagstiftningslära. En annan fråga är hur rättigheterna vid internationell licensgivning ser ut. Jag skulle kunna räkna upp många frågor som jag har samlat i min låda för ”kommande forskningsprojekt”. – Jag hoppas på att alltid ha en anknytning till universitet, bland annat som föreläsare. Därmed inte sagt att jag kommer att lämna advokatverksamheten, jag njuter av kombinationen av teori och praktik. Har du några råd till advokatkolleger som funderar på att börja forska? – Jag skulle vilja uppmuntra fler advokater att börja forska. Kombinationen av teori och praktik är klart stimulerande. Vill man forska och vill man nå målet att ta examen så bör man dock vara disciplinerad och sätta ett schema. Mitt råd är att avsätta 1–2 vardagar per vecka då man inte är på advokatbyrån och heller inte utför något klientarbete. Själva skrivandet bör också göras koncentrerat och helst på annan ort. ADVOKATEN NR 1 • 2019 FOTO: ATELJÉ UGGLA