Advokaten 1
» regeringsformens andra kapitel. Till skillnad f
rån flera andra av fri- och rättigheterna i regeringsformen är religionsfriheten absolut. Enligt Anna-Sara Lind, professor i offentlig rätt vid Uppsala universitet, finns det såväl historiska som praktiska skäl till att religionsfriheten särbehandlas på detta sätt. – Dels försökte lagstiftaren göra upp med Sveriges historia och signalera vad samhället handlar om i dag. Dels är det viktigt att ha religionsfrihet för att motverka en totalitär samhällsutveckling, konstaterar Anna-Sara Lind. Victoria Enkvist har i sin avhandling fördjupat sig i religionsfrihetens rättsliga ramar. Hon menar att religionsfriheten i praktiken behandlas som en relativ rättighet, som hela tiden vägs mot andra intressen. ”Synen på religionsfriheten och dess innehåll och styrka tycks variera beroende på vilket det motstående intresset är” skriver hon bland annat. Det innebär att religionsfriheten i Sverige de facto är underordnad värden som demokrati och jämställdhet. Slutsatsen blir, för Victoria Enkvist, terna måste alltid vägas mot motstående intressen, men ska väga särskilt tungt i vågskålen, säger han. Enkvists forskarkollega Anna-Sara Lind ser dock en poäng med det absoluta skyddet. – Religionsfrihetens innersta kärna är absolut, men väldigt liten. Men religionsfriheten skyddas också av de andra fri- och rättigheterna, som yttrandefriheten och informationsfriheten. Det gör ju att alla religiösa uttryck har ett skydd, säger hon. Visserligen måste dessa andra rättigheter vägas mot andra hänsyn. Men den absoluta kärnan fyller en viktig funktion som yttersta garant, menar Anna-Sara Lind. – Utan den kan du hamna i kläm på ”Religionsfrihetens innersta kärna är absolut, men väldigt liten. Men religionsfriheten skyddas också av de andra att vi borde anpassa grundlagen till verkligheten, så att religionsfriheten blir relativ precis som de övriga frioch rättigheterna i regeringsformen. Advokat Percy Bratt delar Victoria Enkvists analys. – Den absoluta religionsfriheten i regeringsformen fri- och rättigheterna, som yttrandefriheten och informationsfriheten.” anna-sara lind riktigt. Vid en felaktig intresseavvägning kan det tippa över och då finns inget skydd alls kvar, påpekar hon. GER STARKARE SKYDD Regeringsformens religionsfrihet kan alltså fylla en viktig funktion, trots att omfånget av friheten är litet. De praktiska verktygen för att driva religionsfriheten finns dock snarare i Europakonventionen, som också den gäller som svensk lag. Europakonventionens religionsfrihet får, liksom de övriga rättigheterna, begränsas och ska vägas mot andra viktiga hänsyn. Den är samtidigt har visar sig vara väldigt irrelevant. En religionsfrihet som ska vara levande måste ha den här karaktären av relativ rättighet som i Europakonventionen. RättigheRELIGIONSFRIHETEN I REGERINGSFORMEN 2 kap. Grundläggande fri- och rättigheter Opinionsfriheter 1 § Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats, 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och 6. religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. (…) 2 § Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. 36 36 vidare än regeringsformens rättighet, eftersom den också omfattar religionsutövande, inte bara själva tron. Europakonventionens rättighetskatalog fick bland annat stor betydelse i det uppmärksammade målet mot pastor Åke Green, som utspelades i svenska domstolar under åren 2004–2005. Percy Bratt företrädde Åke Green, som i tingsrätten fälldes för hets mot folkgrupp efter att han i en predikan fördömt homosexuella aktiviteter. Fallet kom ända upp i Högsta domstolen, som friade Green med hänvisning till Europakonventionen och Europadomstolens praxis. – HD tog den rättighetsbaserade argumentationen väldigt mycket på allvar, konstaterar Percy Bratt. Oavsett vad man anser om Åke Greens uppfattning kan det också diskuteras om straffrätten är det bästa sättet att bemöta den, anser Percy Bratt. – Det sägs i förarbetena när man införde sexuell läggning som diskrimineringsgrund att alla uttryck för missaktning inte ska ligga inom det straffbara området. Sådana uttryck för missaktning som bäst bemöts i en fri demokratisk debatt ligger utanför, säger Percy Bratt. Religionsfriheten har också ytterligare ett verktyg i form av diskrimineringslagen, som är tillämplig bland annat på arbetslivet och i utbildningssituationer. Lagen ger, enligt Martin Mörk, i många avseenden ett starkare ADVOKATEN NR 1 • 2019