Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14 Den som trakasseras i Norge har go
da möjligheter till stöd och upprättelse. Åtminstone i jämförelse med i Sverige där inte ett enda fall har gått till juridisk prövning. Arbetsgivarna tvingas ta ansvar Sverige och Norge har samma lagstiftning. Skillnaden är att Norge använder den aktivt. Det har gjort vårt västra grannland till ledande i världen när det gäller att bekämpa mobbning på arbetsplatsen. Att Norge blivit ett föregångsland på området och ökat medvetenheten om problemet beror till stor del på projektet ”Jobbing uten mobbing”. Det är ett samarbete mellan myndigheter och parterna i norskt arbetsliv och kom till efter dåvarande statsministern Kjell Magne Bondviks nyårstal 2004 där han manade till nolltolerans. Projektet varade under tre år och fokus låg främst på förebyggande åtgärder. Chefer läser sällan tjocka böcker om mobbning, därför samlade vi, tillsammans med ledande forskare, in all kunskap och gjorde den lättillgänglig. Vi tog också fram en modell, Åtgärdstrappan, som är ett viktigt verktyg i arbetsgivarnas förebyggande arbete. Projektets ambition var att få verksamheterna att förebygga och hantera mobbning på egen hand så att det inte behöver bli en rättssak, berättar Annik Apall Austad, projektledare för ”Jobbing uten mobbing” och tar fram ett helt knippe broschyrer. Med projektet började Arbeidstilsynet, den norska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket, använda arbetsmiljölagen mer aktivt än tidigare, vilket satte press på arbetsgivarna att börja ta sitt ansvar. I Norge kan ett företag till exempel få böter om man inte upprättat tydliga riktlinjer för hur man ska hantera mobbning och konflikter på arbetsplatsen. – Arbetsgivaren är skyldig att åtgärda mobb- ning. När vi utövar tillsyn, och speciellt när det handlar om psykosociala problem, frågar vi alltid arbetsgivaren om de har en handlingsplan för konflikthantering. Det har sakta men säkert lett till att fler och fler har fått det, säger Annik Apall Austad. Den som utsätts för kränkningar kan själv anmäla det till Arbeidstilsynet, vilket inte är möjligt i Sverige där anmälan till Arbetsmiljöverket måste gå via ett skyddsombud. Arbeidstilsynet har fått ökade resurser på senare år och på varje regionkontor finns numera inspek- 14 KOLLEGA 1-11 Annik Apell Austad, inspektör vid norska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket, rycker ut när någon utsatts för mobbning på sin arbetsplats. törer som är specialiserade på kränkningar i arbetslivet. När någon slår larm, det kan vara antingen en läkare eller den som drabbats, värderas ärendet av ett speciellt team vid myndigheten. Bedöms fallet som allvarligt kontaktas den som mobbats för att få godkännande att gå vidare med ärendet. Därefter åker inspektörerna ut på arbetsplatsen och intervjuar de inblandade för att skapa sig en helhetsbild av vad som inträffat. Arbeidstilsynet gör ingen bedömning av vem som är skyldig utan försöker vara pådrivare så att ledningen vidtar nödvändiga åtgärder för att lösa problemen. Inspektörerna kan också ålägga arbetsgivaren att bekosta medling eller en opartisk utredning av mobbningsärendet. – Det är viktigt att den som varslar först har gjort allt man kunnat internt, men som regel har det gått väldigt långt innan man kontaktar oss. Vi hör båda sidor och analyserar fakta för att se vad vi kan bistå med för att få till en dialog. Oavsett vad som ligger bakom är det alltid arbetsgivaren vi konfronterar i förhållande till sin plikt att vidta åtgärder. Vi försöker också ge arbetsgivaren mer kunskap och förklara de starka känslorna hos medarbetaren, säger Annik Apall Austad. – Det är inte ovanligt att den mobbade vill vara anonym. Då kan vi göra en generell tillsyn på arbetsplatsen utan att berätta varför vi kommer. Många gånger fungerar inspektörerna också som ett slags coach för den som drabbats. Att veta vad man vill är viktigt om man ska kunna gå vidare. – Vi hjälper dem att sortera för att de ska bli mer klara över vad de vill och vilka val de har, för det är ofta kaos uppe i huvudet. Eftersom Sverige och Norge har i det närmaste samma lagstiftning på området skulle Arbetsmiljöverket enligt många bedömare kunna ta efter den norska modellen. Myndigheten har dock valt att inte svara på Kollegas frågor om detta är något man planerar. Läs mer om projektet: www.arbeidstilsynet.no
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68