Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41 DINAPENGAR JENS MAGNUSSON redaktör
: Anita Täpp, anita.tapp@ kollega.se Så pressar du elnotan! Oroas du över dina allt högre elkostnader? Det enda sättet att få ner dem, förutom att spara på energi, är att se över sitt elavtal och undersöka om det går att betala mindre. Innan elmarknaden avreglerades, för mer än ett decennium sedan, hade alla elkonsumenter ett tillsvidareavtal. Tanken med avregleringen var att när nya elhandelsföretag kom till, och man fi ck möjlighet att välja mellan ett rörligt eller bundet pris, så skulle konkurrensen leda till lägre elpriser. Nu har elpriset ändå gått upp kraftigt. De stora förlorarna har varit den fjärdedel av elkonsumenterna som trots de nya valmöjligheterna ändå fortsatt att ha ett tillsvidareavtal. Enligt Konsumenternas elrådgivningsbyrå har de som fortsatt ha ett sådant avtal i genomsnitt fått betala 20 öre mer per kilowattimme, jämfört med vad det kos- tat om de haft ett avtal med rörligt eller bundet pris, under de senaste åren. För en tvåbarnsfamilj, boende i en trerumslägenhet med årsförbrukning på 3 000 kilowattimmar el, innebär det en merkostnad på 600 kronor per år. En småhusägare med eluppvärmning och en årsförbrukning på 20 000 kilowattimmar får betala 4 000 kronor mer per år. Om du har ett tillsvidareavtal har du alltså sannolikt mycket att vinna på att teckna ett avtal om ett rörligt eller bundet pris för den el du förbrukar. Men vilket ska man då välja? Ja, det sägs ofta att man historiskt tjänat på att ha ett rörligt elpris, på samma vis som man tjänat på att ha en rörlig bankränta. Men det stämmer inte riktigt, hävdar Bo Hesselgren, chef för Konsumenternas Elrådgivningsbyrå. – När vi granskat hur det sett ut under de senaste sex åren har man sparat mest på att ha ett treårsavtal, säger han. – Dessutom ska man veta, att eftersom elpriset hela tiden går väldigt mycket upp och ner så tar man en risk när man väljer att ha ett rörligt pris. Störst är risken på vintern. Om man ändå väljer ett rörligt elpris så bör man hålla regelbunden koll på priset för att snabbt kunna ändra sitt avtal om det behövs. Bo Hesselgren slår också hål på myten om att den som ska byta från ett rörligt till ett bundet elpris bör göra det på sommaren. – De bundna avtalen är inte alls alltid billigare då. Det fi nns tyvärr ingen given tidpunkt för att teckna ett bra avtal, det kan lika gärna vara på vintern.. Läs mer om hur du byter elhandelsföretag och/eller avtal, och vad du då bör tänka på, på www.kollega.se 1-11 KOLLEGA 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68