Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29 senare, när Österrike, Polen och s
edan Norge ställde sig kallsinniga till att köpa Gripen: – Jag ställde mig frågorna, är det här oåterkalleligt? Finns det något man kan göra? Hur kan man gå vidare? Då läkaryrket var oåterkalleligt utom räckhåll, valde han en annan väg att nalkas sjukhusets åtråvärda apparater. Som civilingenjör. Ett sommarjobb på Saab banade dock vägen för en fast anställning i företaget. Och så förblev det i 34 år. Tills han i september i fjol började på Teknikföretagen. Men statiskt och oföränderligt var tiden på Saab inte. Tvärtom. – Oj, oj, oj, det har hänt otroligt mycket, tindrar han. En kort resumé över dessa år: Han jobbade med olika teknikrelaterade projekt. Var tredje, fjärde år bytte han jobb. Efter åtta år på företaget fick han sitt första linjechefsjobb. Han chefade, men såg alltid till att ha ena foten i det löpande arbete. 1997 steg han rejält i graderna och blev affärsenhetschef. Likaså blev 2000 ett lyckoår. Han utsågs till chef för affärsområdet Saab Aerospace, liksom till styrelseordförande för Gripen International. Tre år senare tog han över hela koncernen, en börsnoterad och komplex koncern. Därav bekymret. Som civilingenjör var hans företagsekonomiska kunskaper begränsade. – Vd:s ansvar för verksamheten var en sida som jag var tvungen att lära mig. Det blev en kort utbildningsinsats. En kille från Handels gav mig privatundervisning i det basala. Det blev tio eftermiddagar i Investors lokaler på Arsenalsgatan. Under de sju åren på Saab fördubblades försvarskoncernens totala exportvärde – från strax under 8 miljarder till 17 miljarder kronor. För att nå dit genomförde han två avgörande förändringar: Internationalisering av verksamheten och breddning av densamma till att omfatta samhällssäkerhet. Med andra ord, och här når vi pudelns kärna: visioner, benägenhet att se in i framtiden och fatta långsiktiga beslut utifrån känslomässiga grunder. För att se varifrån denna benägenhet härstammar måste vi tala om det strikt privata för ett litet ögonblick. Medan han var Saab trogen i 34 år och gick från klarhet till klarhet, var privatlivet inte alltid lika lyckat. Han gifte sig med sin tonårskärlek och fick tre barn med henne. Skilde sig. Gifte om sig. Skilde sig igen. Blev upp till öronen förälskad i Helena Stålnert och gifte sig med henne. – Vi jobbade jättebra ihop och trivdes fruktansvärt bra ihop. När man blir kär är det ingenting man kan styra över, säger han och försäkrar den intillsittande informationschefen att han inte behöver oroa sig för egen del. Bortom skämtandet kan förklaringen till benägenheten att lita på magkänslan skönjas; den kommer som svar på frågan om han är en känslomänniska. – Det finns olika typer av processer. I vanliga affärsprocesser är jag mindre känslomässig och mer logisk. Men gäller det ett inriktningsbeslut som inte går att leda i bevis, kan jag tänka mig att det blir mer känsla och vilja än bara saklig och logisk grund. Tilliten till magkänslan får utrymme även i rollen som han axlade i Teknikföretagen i september. En rad långsiktiga frågor pockar på visioner: konkurrens på längre sikt, forskning, innovation, teknikutveckling. Alla dessa frågor har han gedigen erfarenhet av och tycks besjälad av. Däremot är han varse att det inte är lika gott ställt med hans erfarenhet av avtalsfrågor. Förvisso hade han ”gott och nära samarbete” med facket på Saab och anser att facket ”generellt tar ett ansvar för företagets överlevnad”. Likväl saknar han fullödig kunskap om löner och anställningsvillkor. – Det jag är mest van vid är de långsiktiga frågorna. Det är viktigt att förstå båda delar, för de hänger ihop. Jag måste företräda Teknikföretagen i alla sammanhang. Jag måste själv ha en uppfattning, säger han och bedyrar hur tillfreds han är med att nuvarande löneavtal med tjänstemännen går ut den 30 september. – Jag kommer att vara tvungen att sätta mig in i lönefrågorna. Hade vi haft ett treårigt avtal, hade det varit svårare. Om man ska lära sig simma, ska man lära sig det på en gång, inte sätta sig och snacka om att man ska simma längre fram. Vid tal om de stundande förhandlingarna, som åtminstone delvis ska äga rum en trappa upp i ”Avtalet”, upphör skämtandet. Blickarna till informationschefen blir mer frekventa, mer intensiva. – Jag ser inte framför mig att jag är med i alla förhandlingar, men jag måste kunna äga helhetsfrågan. Och ibland behöver man kontakter på organisatorisk nivå för att komma överens om en kompromiss. En undran om det tänkta lönepåslaget bemöts med ett garv och ett uppmuntrande ”bra försök i alla fall”. Däremot ser han tydligt att tjänstemännen blir allt viktigare för Teknikföretagens medlemmar, vilket speglar sig i att deras löner utgör 65-70 procent av medlemsföretagens totala lönekostnader. Det har sin förklaring. – När våra medlemmar säljer något är det allt oftare en funktion snarare än en produkt, en kombination av produkt och tjänst. Det innebär att tjänstedelen i leveransen ökar. Trenden är därför att tjänstemännen ökar i betydelse. Alldeles oavsett tidstempo i förhandlingarna är Unionen en viktig partner. I fjolårets förhandlingar var Unionen och Sveriges Ingenjörer som bekant först med att teckna avtal med arbetsgivarna, vilket väckte interna fackliga diskussioner om huruvida industrin ska fortsätta att sätta märket för alla branscher. Någonstans där sade Teknikföretagen ensidigt upp industriavtalet, vilket normerar ramarna för de årliga löneförhandlingarna. Nu kan Åke Svensson tänka sig att teckna ett nytt industriavtal. – Det skulle vara värdefullt. Det är viktigt med en grundläggande samsyn kring industrins roll i Sverige, en samsyn som alla parter i samhället måste respektera, säger han och påpekar att många förutsättningar har förändrats sedan industriavtalet undertecknades 1997. Underförstått: En anpassning efterlyses. Likaledes eftersträvar han en anpassning i frågan om las, lagen om anställningsskydd. Där önskar han balansera ”medarbetarens rättmättiga strävan efter trygghet” mot arbetsgivarens behov av flexibilitet. – Delar av las fungerar bra, andra delar kan göras bättre. Krisavtalen fungerar bra, tycker jag. Synd att det behövs en kris för att vi ska kunna göra sådana flexibla lösningar. Beträffande strejkrätten menar han att strejk är den ultimata sättet för facken att gå vidare om man inte kan komma överens. Likväl ett misslyckande. Med sina 3 400 företag och sammanlagt 300 000 anställda står Teknikföretagen för hälften av Sveriges export. Men mycket vill ha mer. Arbetsgivarorganisationerna Teknikföretagen, Industri- och KemiGruppen, Stål och Metall samt Skogsindustrierna har låtit genomföra en studie under namnet Svensk industrivision. Om samarbetet blir av kan vi framför oss se en superorganisation med 543 000 anställda i närmare 6 000 företag. Men Åke Svensson kan i dag inte säga när eller om denna bjässe blir av. Däremot är han övertygad om att vi lär få se stora förändringar innan hans mandat löper ut om fyra år. – Man måste fundera på vad som blir mest effektivt för våra medlemsföretag. De som inte är beredda att förändras blir omsprungna. Bland det sista han säger innan han robust tar i hand är: – Förändringar tar aldrig slut. Det enda som består är förändringar. Det kan vara jättejobbigt, men jag tror att vi behövs även i en förändrad värld. Det är det som inger trygghet. 1-11 KOLLEGA 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68