Advokaten 1
vecklingsplan så man ser en framtid på byrån. Del
ägare eller inte delägare, vilka alternativ finns och hur ser byrån på just min framtid? Det händer mycket efter just tre till fem år, och här är det jätteviktigt att man fångar upp deras tankar inför en eventuell framtid på byrån. Helena Woodcock tar också ta upp vikten av att de unga juristerna känner att de själva kan vara med och påverka. – Dagens unga är mycket för att bestämma själva och vill kanske inte heller foga sig i allt, säger Helena Woodcock, som tror att hennes egen 60-talistgeneration var mer benägen att anpassa sig. Just därför att de känner ett så stort behov av att styra sina liv själva blir också krocken desto större när de unga möter en advokatbyråverklighet där de förväntas att avstå från intressen, semestrar och familjeaktiviteter därför att klienten eller delägaren ringer. Och i synnerhet om byrån sålt in sig med löften om balans i livet och en fri tillvaro, påpekar Helena Woodcock. Kanske är det så att vissa advokatbyråer egentligen är rätt nöjda, och att de kanske inte är beredda att göra de förändringar som i så fall skulle krävas, funderar Helena Woodcock. Men då bör de också vara ärliga med det. – Om de vill ha det så, fine, det är väl jättebra i så fall. Var då tydliga med det, rekrytera endast dem som vill arbeta på det sättet, anställ ”högpresterarna”, var medvetna om att det är ett begränsat antal, ge dem en hög ersättning och kör på. – Det jag kan bli lite trött på är det motstridiga pratet om att man ska möta de unga och ge balans i livet. Fundera först igenom om ni verkligen vill det. För i så fall kan ni – men det krävs då reella förändringar. Litegrann, reflekterar Helena Woodcock, är kanske dagens delägare inom affärsjuridiken fast i att de flesta av dem själva är och alltid har varit högpresterande. De kanske helt enkelt har lite svårt att förstå andra människors behov av återhämtning, balans i livet och andra intressen än arbetet. – De kan sitta och riva av några mejl på midsommarafton mellan snapsen och dansen, för de klarar det. De tycker inte ens att det är jobbigt, tvärtom, de tycker det är roligt. Det kanske skapar en förväntan att alla ska vara precis så, säger hon. ATT VÄLJA ÄR NÖDVÄNDIGT Den tuffa sanningen blir alltså att advokatbyråerna i någon mån måste välja mellan att fortsätta som förut och då tappa duktiga jurister, eller att hitta nya sätt att organisera sig och arbeta för att behålla och också attrahera fler jurister. Men samma sak gäller förstås också för de unga juristerna. Att både äta kakan och ha kvar den – det går inte. – Många unga jurister har snabbt vant sig vid en hög ersättningsnivå på advokatbyrån. När jag träffar dem för att prata om en karriär som bolagsjurist utgår de från att de kan få samma lön på ett bolag. Och så är det ju förstås inte. Man kan kanske inte både ha kakan och äta den. Vill man ligga på en högre ersättningsnivå redan som tre- till femåring är min rekommendation att i så fall vara kvar på advokatbyrå. Väldigt få bolag kan matcha den lönen. Trots att Helena Woodcock ser att det framför allt är kvinnor som lämnar advokatbyråerna så vill hon inte tala om problemet i termer av jämställdhet eller diskriminering. Hennes erfarenhet är snarare att advokatbyråerna just nu letar med ljus och lykta efter kvinnliga delägare och blivande delägare. Snarare, menar Helena Woodcock, är det kvinnorna som inte vill spela på de villkor som branschen erbjuder. Om det är därför att de tar ett större ansvar för hem och familj vill hon inte spekulera i. – Det är ingen man som skulle få bli delägare heller på andra villkor än de andra. Alla har samma förutsättningar. Man skulle kunna vända på det och säga att det egentligen inte finns något mer jämställt än advokatbyråer. Det är bara hur mycket du omsätter som ytterst räknas, säger Helena Woodcock, som tycker att de avhoppade kvinnorna många gånger gör rationella val. – De kalkylerar vad som måste ”offras” för att få bli delägare, och för många är det helt enkelt inte värt det. Livet har annat att erbjuda. Men det är klart att det blir ett problem när en delägarkår endast består av män. ¶ TIPS TILL JURISTER SOM FUNDERAR ÖVER SITT YRKESVAL l Du kan inte få allt – mindre jobb innebär också allt som oftast lägre lön. l Var ärlig mot dig själv och hitta din drivkraft. l Kom ihåg att inget är för evigt. Yrkeslivet är långt och innehåller många olika faser, allt behöver inte ske på en gång. l Välj arbetsgivare med omsorg. Olika advokatbyråer har kommit olika långt i omställningen för att ge ökad balans i livet. Är det senare inte viktigt för dig, välj då en byrå som bättre passar in på dina behov. Är det däremot centralt, ta ett ärligt samtal med rekryterande chef och be gärna att få konkreta exempel på hur byrån har organiserats och arbetar för att åstadkomma detta. Gör din egen research och säkerställ att byråns värderingar matchar just dina. bevandrad. Yngre generationer delar dock inte alltid den uppfattningen. Millennials/Generation Y Dagens påläggskalvar och unga stjärnor, födda på 1980-talet fram till mitten av 1990-talet, karaktäriseras ofta som flexibla och ifrågasättande. De är också, enligt studier gjorda i USA, den generation som ogillar alla politiska partier mest. Millennials beskrivs ibland som egoister, som anser att arbetet är till för dem, snarare än tvärt om. När de trivs är de mycket effektiva. Trivs de inte är de inte rädda för att byta jobb. Privat är de mer jämställda än tidigare generationer, och både kvinnor och män värderar ADVOKATEN NR 5 • 2022 därmed balans i livet och möjligheten att förena karriär och familjeliv. Teknik är en självklar del av Y-generationens liv. Samtidigt vurmar många av dem för äldre teknik, som lp-skivor. Generation Z/Post-millennials Dagens nykomlingar på advokatbyråerna, födda mellan mitten av 1990-talet och fram till 2016. Här har vi ungdomarna och de unga vuxna som hanterat smartphones från tidig ålder och som försöker snabbspola tv-programmet genom att trycka på skärmen. Kommunikation och relationer sköts i stor utsträckning via sociala medier. Generation Z är tolerant och öppen i fråga om kön och sexualitet, och att komma ut som bi, queer, ickebinär eller något annat är inte nödvändigtvis en stor sak för dem. Samtidigt har de beskrivits som konservativa, och de värderar ofta familj och arbete högt. Kanske beror det på att många av dem vuxit upp i skilsmässofamiljer. Det är ingen slump att Greta Thunberg hör till denna generation. Här har vi ungdomarna som är födda i skuggan av klimathotet, och som reagerar på det med antingen aktivism eller pessimism. Utbildning beskrivs som viktigt för många. Samtidigt har generation Z vuxit upp i teknik- och AI-samhället, där det inte längre är självklart att alla kan få ett jobb, och hotet om arbetslöshet är påtagligt för många av dem. 43 43