Advokaten 1
DEBATT mål i förvaltningsdomstol, i slutet i alla
fall i Advokaten. Sagt och gjort. Så här är den. Jag har sedan jag gjorde slut med förvaltningsdomstolarna följt en del större mål från sidlinjen, någon gång som bollplank. Inget verkar ha förändrats. Tyvärr! Har det varit skönt att slippa vara ombud? Gissa. Det är min förhoppning att andra, gärna advokater med erfarenhet av processande i förvaltningsdomstolarna, återkommer i ämnet. Många goda krafter bör samverka för att åstadkomma (tvinga fram?) förbättringar, så att vi advokater för våra huvudmäns räkning kan göra större nytta i förvaltningsdomstolarna. Med detta har jag sagt mitt i ämnet. Det ska på en gång sägas att den kritik mot förvaltningsdomstolarna som framförs i den här artikeln, och de problem som jag vill peka på, enbart avser handläggningen av stora mål. Dessa utgör en liten minoritet ADVOKATEN NR 5 • 2022 av den mängd mål som handläggs av förvaltningsdomstolarna, men har desto större betydelse för den enskilda parten. Min kritik går ut på att de handläggningsrutiner som tillämpas, och som kanske fungerar hyggligt i små mål, inte alls fungerar i stora och komplicerade mål. När det gäller de mer typiska, mindre, förvaltningsprocesserna, har jag ingen kunskap och inga erfarenheter att bidra med. Kanske kan någon annan låta höra av sig om dessa? NÅGOT SOM JAG HAR OGILLAT I 8 § förvaltningsprocesslagen (FPL) stadgas att rätten ska se till att målet blir så utrett som dess beskaffenhet kräver och att rätten genom frågor och påpekanden ska verka för att parterna avhjälper otydligheter och ofullständigheter. Vidare ska rätten se till att inget onödigt förs in i målet. Det är inga lätta uppgifter i stora, komplicerade mål! Uppgifterna kräver pålästa, kunniga, och ambitiösa domare. I 9 § första stycket FPL står de närmast heliga orden: ”Förfarandet är skriftligt.” Men det är en sanning med modifikation. I andra stycket sägs att i handläggningen får ingå muntlig förhandling beträffande viss fråga, när det kan anses vara till fördel för utredningen eller främja ett snabbt avgörande av målet. Och i tredje (samt numera fjärde) stycket ges enskild part rätt till förhandling i förvaltningsrätt och kammarrätt om parten begär det och förhandling inte är obehövlig och, när det gäller kammarrätten, inte heller särskilda skäl talar mot det. Med andra ord kan man säga att normalförhållandet i större och mer komplicerade mål blir att förhandling ska hållas. INGET VERKAR HA FÖRÄNDRATS. TYVÄRR! HAR DET VARIT SKÖNT ATT SLIPPA VARA OMBUD? GISSA. » 45