Framtidens Järnväg 1
När ERTMS installerats ska jobbet för lokförarna
bli enklare eftersom de har all information inne i loket och inte behöver ha koll på signaler utomhus. FOTO: ALSTOM Trafikverket har beställt 150 teknikhus i tre olika storlekar för uppförande på sträckan Gällivare–Riksgränsen. I samtliga teknikhus installeras signal-, elkraft- och teleutrustningar. FOTO: INFRANORD ning ska vi ha? Det finns ingen specifikation säkrad på det. Och vi vet ännu inte om det är 2029, 2030 eller någon annan tidpunkt som Sverige förväntas slå om till ERTMS på vissa delar i systemet, säger Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef vid Tågföretagarna. För tågbranschen är införandet av ERTMS en ödesfråga. – Järnvägen står och faller med ett fungerande signalsystem. Fram till i mitten av 2030-talet kommer det att fungera bra med ATC, men därefter finns en stor risk för stora tapp för järnvägens totala funktionalitet. Den NORDISK INFRASTRUKTUR nr 2 2023 risken måste lyftas upp till politikerna. Kostsam upprustning Trafikverket hade tidigare avsatt 30,7 miljarder kronor för att införa ERTMS men tvingades efter ett beslut av den förra S-regeringen i juni 2022 banta ner budgeten till 15,4 miljarder kronor. Och Trafikverket har vid en tidigare analys från 2021 beräknat att en upprustning av hela signalsystemet – inklusive ställverk – med införande av ERTMS ligger på 51 miljarder kronor. – Om man måste prioritera att uppgradera ställverk mot att införa ERTMS, så räcker inte pengarna till ERTMS. Det blir varken hackat eller malet med den låga anslagsnivån, säger Gustaf Engstrand. Många av signalställverken i Sveriges järnvägsnät är över 50 år. Ett av tio ställverk hade passerat sin tekniska livslängd 2021, enligt Trafikverkets bedömningar. Det är svårare att få fram reservdelar och andelen som verkar på övertid ökar i snabb takt för varje år. Det innebär att risken för signalfel ökar markant. Anläggningarna är dessutom inte enhetliga. Det finns 15 typer av ställverk, som är byggda á 35