Kollega 1
Kollega Sida 2
Kollega Sida 3
Kollega Sida 4
Kollega Sida 5
Kollega Sida 6
Kollega Sida 7
Kollega Sida 8
Kollega Sida 9
Kollega Sida 10
Kollega Sida 11
Kollega Sida 12
Kollega Sida 13
Kollega Sida 14
Kollega Sida 15
Kollega Sida 16
Kollega Sida 17
Kollega Sida 18
Kollega Sida 19
Kollega Sida 20
Kollega Sida 21
Kollega Sida 22
Kollega Sida 23
Kollega Sida 24
Kollega Sida 25
Kollega Sida 26
Kollega Sida 27
Kollega Sida 28
Kollega Sida 29
Kollega Sida 30
Kollega Sida 31
Kollega Sida 32
Kollega Sida 33
Kollega Sida 34
Kollega Sida 35
Kollega Sida 36
Kollega Sida 37
Kollega Sida 38
Kollega Sida 39
Kollega Sida 40
Kollega Sida 41
Kollega Sida 42
Kollega Sida 43
Kollega Sida 44
Kollega Sida 45
Kollega Sida 46
Kollega Sida 47
Kollega Sida 48
Kollega Sida 49
Kollega Sida 50
Kollega Sida 51
Kollega Sida 52
Kollega Sida 53
Kollega Sida 54
Kollega Sida 55
Kollega Sida 56
Kollega Sida 57 Kollektivavtal på arbetsplatsen ge
r trygghet och förmåner som många inte känner till. GUNILLA BÄCKLUND CENTRAL OMBUDSMAN PÅ UNIONEN Kollektivavtalets värde: eckling kapitalförstöring som gör ägare och andra intressenter i företag och organisationer fattigare. För oss som är fackligt aktiva kan det nog vara nyttigt att fundera på om den traditionella bilden av två parter, det vill säga arbetsgivare och arbetstagare, är komplett. Betrakta exemplet med pensionssparandet i inledningen. Som löntagare vill jag ha både bra lön och bra pension. Som anställd är jag arbetstagare, som pensionssparare är jag ägare och därmed arbetsgivare via pensionsfondernas aktieinnehav. Men vem är det då vi förhandlar med när vi vill göra väl avvägda investeringar i kompetensutveckling för att säkra långsiktighet och strategiskt fokus i företagen? Det är inte ägarna vi måste övertyga, utan de företagsledningar och bolagsstyrelser som beslutar om fördelningen mellan löner, investeringar (i bland annat kompetensutveckling för att vårda humankapitalet) och avkastning på det egna kapitalet. Det börjar kanske bli dags att räcka ut en hand till ägarna för att tillsammans med dem övertyga företagsledningarna om vikten av långsiktighet och av att vårda alla de värden man är satt att förvalta. Det kan ju inte vara så kul att ha investerat i ett stort och vackert flygplan bara för att se det tappa vingarna och falla till marken när de som skulle sköta underhållet inte haft rätt kompetens för uppgiften. Vi som fackliga företrädare behöver fundera på hur vi kan lyfta upp frågan på agendan för att gå från ord till handling. 80 000 kr/år för en vanlig Unionenmedlem P å dagens arbetsmarknad är det inte så lätt att få jobb. Ungdomsarbetslösheten är rekordhög och 36 procent av 20-24-åringarna uppger i en Yougov-undersökning att de inte fick något skriftligt anställningsavtal innan de började på sitt första jobb. Eftersom en tredjedel av de unga inte heller har något kollektivavtal på sin arbetsplats, så blir deras anställningsvillkor helt oreglerade om de inte har ett skriftligt anställningsavtal. Många vågar inte ens fråga vid anställningsintervjun om det finns kollektivavtal för de tror att de inte får jobbet då. Om det inte finns kollektivavtal är det upp till den enskilde att förhandla om tjänstepension, övertidsersättning, ob-tillägg, föräldralön, årlig lönehöjning och försäkringar i sitt eget anställningsavtal. Frågan om gårdsförsäljning av alkohol innebär att politikerna nu på allvar måste bekänna färg i alkoholpolitiken. Ska den baseras på folkhälsa eller näringsintresse? ten. Det händer aldrig på företag med kollektivavtal. Ungefär hälften av företagen som saknar kollektivavtal har ingen tjänstepension alls för sina anställda. Tjänstepensionen som finns i Unionens kollektivavtal ger tusentals kronor varje månad efter 65 år för vanliga tjänstemän, medan de som saknar tjänstepension får nöja sig med den allmänna pensionen. Som anställd tjänar man hundratusentals kronor på att ha tjänstepension genom kollektivavtal jämfört med att arbetsgivaren betalar samma premie till ett försäkringsbolag där avgifterna är ... kollektivavtalet för en vanlig tjänsteman är värt cirka 80 000 kr per år. Det är inte så lätt att ta upp frågan om föräldralön vid en anställningsintervju om man verkligen vill ha jobbet. Det öppnar för följdfrågan ”Tänker du skaffa barn snart?” Därför är det så bra att denna förmån finns i kollektivavtalet. Unga vuxna som börjar arbeta på företag utan kollektivavtal får ofta provjobba gratis, många får enbart provisionslön och några får inte ens ut sin lön. I värsta fall upptäcker den anställde vid månadens slut att man har fått betala för att jobba, till exempel för att provisionslönen inte ens räckte till bensinkostnaderna för egen bil i tjäns- betydligt högre. Kollektivavtalet ger alltså mycket mer pension för pengarna än privata lösningar. Privat pensionssparande har den allra dyraste administrationen och bara en mindre summa är avdragsgill i deklarationen. Den som varit anställd i tio år på samma företag och hunnit fylla 55 år har i Unionens kollektivavtal tolv månaders uppsägningstid med oförändrad lön om han eller hon blir uppsagd på grund av arbetsbrist. Det är dubbelt så lång uppsägningstid som lagen ger. För den som tjänar mer än 32 500 kr per månad blir skatten högre men inte pensionen eller sjuklönen. Kollektivavtalet fyller ut med en mycket högre tjäns- tepension och sjuklön ovanför Försäkringskassans ”tak”. Föräldralönen i kollektivavtalen gör att även höginkomsttagare som tjänar mer än föräldrapenningtaket får behålla 80 procent av inkomsten under 5 månader av föräldraledigheten. I kollektivavtalen finns också en trygghetsförsäkring för arbetsskada och tjänstegrupplivförsäkring som kan ge hundratusentals kronor till den som drabbas av svår sjukdom eller olycksfall. Statens Offentliga Utredningar har visat att cirka hälften av alla som har sjukersättning (tidigare förtidspension) bara får 64 procent av sin tidigare inkomst från Försäkringskassan och inte har några andra ersättningar. Det är mycket svårt att leva på så låg ersättning i många år. Den vanligaste orsaken till att de långtidssjuka hamnade i denna svåra situation var att de hade arbetat på en arbetsplats utan kollektivavtal när de blev sjukskrivna. Kollektivavtalad sjukpension ger 80 procent av tidigare lön. För den som är attraktiv på arbetsmarknaden och har flera jobb att välja på så kan det vara bra att veta att kollektivavtalet för en vanlig tjänsteman är värt cirka 80 000 kr per år. Så om man kan välja mellan ett arbete på ett företag med kollektivavtal och ett arbete på ett företag utan kollektivavtal så bör man ha cirka 6 700 kr mer per månad om man själv ska fixa sin pension och sina försäkringar. 7-11 KOLLEGA 57
Kollega Sida 58
Kollega Sida 59
Kollega Sida 60
Kollega Sida 61
Kollega Sida 62
Kollega Sida 63
Kollega Sida 64
Kollega Sida 65
Kollega Sida 66
Kollega Sida 67
Kollega Sida 68